Hemma hos familjen Nettelbladt i den gula villan i Huddinge sitter Max, 9 år, och Maja, 6 år, och räknar kulor. En kula, eller ett poäng, delas ut varje gång de följer överenskommelserna de gjort tillsammans med föräldrarna: De har lovat att stänga av tv:n och datorn direkt när någon säger till, plocka upp efter sig och att sitta still vid matbordet . Extrapoäng delas också ut åt den som hämtar posten eller vattnar blommorna.

– De har själva föreslagit vad de kan bli bättre på. När de nått upp till ett visst antal poäng får de belöning. Aldrig pengar, men att vi gör något ihop som de bestämt, bio eller museum. Nu tävlar de nästan om vem som ska vara duktigast, berättar mamma, Ulla Nettelbladt.

Hon deltog i höstas i en studiecirkel där föräldrar var med och provade ut det nya studiematerial som Folkhälsoinstitutet ska sprida. Varje träff inleddes med en kortfilm med olika teman som beskrev vardagliga situationer där problem kan uppstå: vid frukostbordet, sänggåendet, läxläsning, städning. Belöningar, hette ett avsnitt, och det är vad familjen nu praktiserar.

– Vi diskuterade också uppmuntran. Det blev så tydligt hur mycket bättre det är att uppmuntra det som går bra istället för att tjata om det som inte fungerar, säger Ulla Nettelbladt.

De föräldrautbildningar som hittills funnits har fokuserat på familjer där problem redan uppstått.

– Men nu vill vi gå ut brett och hoppas alla föräldrar går kursen som bygger på vad forskningen visat är effektivt. Vi vet att föräldrarnas sätt att förhålla sig till sina barn har stor betydelse för utvecklingen av flera stora folksjukdomar som psykisk ohälsa, alkohol- och narkotikaberoende, fetma och hjärt- och kärlsjukdomar, säger Sven Bremberg, ansvarig för barn- och ungdomshälsa hos Folkhälsoinstitutet.

Är vi sämre föräldrar nu för tiden eftersom vi behöver utbildas?

– Nej, snarare tvärtom. Man är mycket medveten i sitt föräldraskap i dag och vill verkligen vara en bra förälder. Men kraven är högre och samhället mer komplicerat än tidigare. Det är en svår mix att visa värme och samtidigt sätta vissa ramar, menar Sven Bremberg.

Tidigare familjstödjande program har ofta hämtat sin förebild från USA och Kanada. Men i denna helsvenska variant är allt tal om time-out från barnen eller skamvrå, borta. Inte heller liknar det tv-flugan med disciplinerade Nanny som rycker in med färdiga lösningar.

– Kursen ska ge tid att reflektera och diskutera med andra. Syftet är att arbeta förebyggande genom att ge föräldrar verktyg att hantera vardagen, vi kallar också programmet för Familjeverkstan, berättar Martin Forster, psykologen som arbetat fram materialet.

Han ligger också bakom ett liknande program som heter Komet och vänder sig föräldrar som redan känt att de har problem. Det är ett av få i Sverige som vetenskapligt utvärderats. Bland annat minskade bråk och aggressivitet hos barnen med drygt 40 procent och deras kamratrelationer förbättrades efter kursen.

Hemma hos familjen Nettelbladt ser man också förändringar i det lilla.

– Helt klart är det mycket lugnare när vi föräldrar är mer konsekventa och fått bättre rutiner. Dessutom tyckte jag att det var en aha-upplevelse att få prata med andra föräldrar, att höra om deras problem och få lite tips, säger Ulla Nettelbladt.

Annika Engström

annika.engstrom@svd.se

Fler artiklar