Trots att stormens styrka pyste ur.

– Samhället klarade den här stormen bra, mycket eftersom vi hade så lång förvarning. Det är bättre att ta i lite extra och sedan trappa ner än tvärtom, säger Erik Löfgren, pressansvarig på Krisberedskapsmyndigheten.

Inför lördagens storm hade SMHI utfärdat klass två-varning som innebär fara för allmänheten, stora materiella skador och störningar i viktiga samhällsfunktioner. Förvarningarna om stormen kom redan i mitten på veckan. Alla berörda myndigheter höjde sin beredskap.

På lördagen svepte stormvindarna in över Västsverige och fortsatte sedan österut. I byarna var det till och med orkanstyrka men vindarna mattades under dagen.

För många enskilda blev stormen en prövning. Enligt Krisberedskapsmyndigheten blev uppemot 30 000 hushåll av med strömmen. Träd föll över vägar, tak blåste av, tågtrafik stoppades.

Men konsekvenserna blev mindre än vid de senaste stora vinterstormarna.

På Krisberedskapsmyndigheten tycker man ändå att varningarna var på sin plats.

– Jag tror inte att det blir som att ropa på vargen som aldrig kommer. Vargen har ju faktiskt kommit, både Gudrun och Per, säger Erik Löfgren.

Under söndagen hade de allra flesta fått tillbaka strömmen. De tre stora elbolagen, Vattenfall, Fortum och Eon, rapporterade på kvällen att det var färre än hundra hushåll som fortfarande var utan ström.

Elbolagen flög med helikopter för att upptäcka träd som fallit över ledningarna eller som var på väg att ramla. Under röjningsarbetena fick vissa hushåll kortare strömavbrott.

Skadorna på skogen blev enligt Skogsstyrelsen betydligt mindre än efter stormen Per förra året när 16-18 miljoner kubikmeter träd fälldes. Stormen Gudrun 2005 var ännu värre med runt 70 miljoner kubikmeter stormfällda träd. Det kommer att ta ett par veckor innan man vet exakt hur mycket skog som stormen dragit ner, men den här gången har inte hela skogspartier strukit med.

– De träd som har ramlat har stått i kanten på kalhyggen eller utmed vägar och så är det en del enstaka träd inne i skogen som drabbats, säger Magnus Fridh, chef för analysenheten på Skogsstyrelsen.

Han uppmanar alla skogsägarna att se över sina marker och röja upp även enskilda vindfällor. Annars riskerar granbarkborren att spridas.