Att styrelseledamöter i kvinnojouren döms till ett fängelsestraff lamslog verksamheten i Tranås. Flera av de ideellt arbetande kvinnorna var samlade på kvinnojouren i dag.

- Det är klart att vi är chockade, säger Gun Gerdin, kassör i Tranås kvinnojour, som inte varit brottsmisstänkt.

TT: Kommer ni att ändra ert sätt att jobba?

- Vi får se hur det här kommer påverka oss. Det är för tidigt att säga något om det, säger hon.

Två av kvinnorna döms nu till sex månaders fängelse vardera och två till villkorlig dom och dagsböter.

Hovrätten anser att det är bevisat att tre styrelseledamöterna i kvinnojouren visste om att mamman höll barnen gömda för pappan, som var vårdnadshavare. Ett nytt vittne som åklagaren kallat till hovrätten var avgörande.

Vittnet som arbetat i en verksamhet inom i kvinnojouren hävdade i rättegången att alla i kvinnojourens styrelse visste att mamman inte hade vårdnaden om barnen. När hon i maj i år slog på tv:n möttes hon av rubriken att kvinnojourens medlemmar hade friats av tingsrätten på grund av att de inte hade känt till hur det förehöll sig med mamman och hennes barn. Hon visste att de känt till det.

Hovrätten anser det klarlagt att de tre kvinnorna på kvinnojouren senast mot slutet av 2000 hade fullt klart för sig vad domstol bestämt beträffande vårdnaden, och att mamman var misstänkt för brott och efterlyst.

Genom att ge kvinnan ekonominsk stöd under flera år har kvinnorna medverkat till mammans brott enligt hovrätten. Mamman har tidigare dömts för grov egenmäktighet med barn till fängelse i tio månader.

Hovrätten konstaterar också att rektorn hade fått klart för sig att barnen hölls ifrån sin pappa. Eftersom hon inte ingrep mot att barnen var inskrivna i skolan under falsk indentitet döms hon för medhjälp.

Rektorn är inte längre i tjänst enligt ordföranden i Tranås barn- och utbildningsnämnd Leif Andersson (c).

Historien inleddes för snart tio år sedan när en tvåbarnsmamma försvann med sina barn. Kvar fanns barnens pappa, den ensamma vårdnadshavaren. Kvinnan bosatte sig i Tranås, där hon fick hjälp med bostad, bankkonton och skolgång för barnen under falsk identitet.

En av kvinnorna berättade i hovrätten att mamman sagt att barnen utsatts för sexuella övergrepp av pappan. Hon trodde på hennes uppgifter. Barnen var på flykt från pappan och skulle skyddas från honom, inte från myndigheterna. Sedan hon undersökt möjligheterna till skolgång lämnade rektorn beskedet att skolan under en kortare tid kunde ta emot barnen under falsk identitet, berättade kvinnan.

Rektorn bekräftade detta i rättegången. Kvinnan på jouren hade sagt att familjen behövde skydd och att den levde under falsk identitet. Eftersom mamman vänt sig till kvinnojouren för hjälp utgick rektorn från att familjen behövde skyddas från barnen far - att det fanns en hotbild. Hon vidtog ingen åtgärd när hon fick veta att mamman inte hade vårdnaden om barnen.

Advokaterna till de dömda kvinnorna är förvånande över den fällande domen.

- Den här domen kommer att få mycket allvarliga konsekvenser för landets kvinnojourer, anser Ulla-Bella af Klercker, som försvarade den äldsta av de tre kvinnorna som på grund av sin ålder dömdes till villkorlig dom och böter.

Hon anser att hovrätten lägger en utredningsskyldighet på kvinnojourerna och att de dessutom förväntas att kontinuerlig undersöka hur vårdnadsfrågan ser ut för de kvinnor och barn som söker hjälp hos dem.

- Det kan göra att det blir färre som vågar arbeta ideellt i kvinnojourerna om de känner att de nästan får ett myndighetsansvar och att de kan få fängelse om de inte tar reda på tillräckligt mycket, säger Ulla-Bella af Klercker.