•Sämst är fysik där enbart två kvinnor fått priset – 1903 och 1963. I kemi har tre pris delats ut till kvinnor, medicin står för sju. Ingen kvinna har fått Nobelpris i kemi eller fysik sedan 1964.

Urvalsproceduren styrs av Nobels eget testamente som gav Karolinska Institutet, KI, i uppdrag att utse medicinpristagarna och Kungliga Vetenskapsakademin, KVA, pristagarna i kemi och fysik.

Det skulle ske genom att spe-ciella Nobelkommittéer inrättades med högst fem personer som ”uttalar sin uppfattning om priset”. Kommittéerna har rätt att vid behov ta in experter.

KI och KVA har lagt upp sitt arbete på delvis olika sätt. Formellt sker valet i en större församling medan de mindre Nobelkommittéerna utreder och föreslår pristagare. SvD:s granskning visar att antalet kvinnor minskar ju högre maktpositionen är i denna urvals-process.

Av de 16 ordinarie ledamöterna i de tre Nobelkommittéerna –de med mest inflytande–är ingen kvinna. 15 personer är adjungerade till kommittéerna och av dem är tre kvinnor.

Detta innebär att av sammanlagt 31 personer som direkt väljer pristagare i kemi, fysik och medicin är enbart tre kvinnor och samtliga adjungerade.

Docent Agnes Wold vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och tidigare medlem i KI:s styrelse reagerar starkt när hon tar del av SvD:s siffror. Hon är sedan länge en av de skarpaste kritikerna av ojämlikheten i forskarsamhället:

–Är det så bedrövligt? Det är verkligen sorgligt att Nobels arv ska förvaltas så orättvist och att hans goda intentioner miss- behandlas på detta sätt. Han var en radikal och frigjord person. Den här snedfördelningen både vad gäller pristagare och personer i urvalsproceduren kan riskera prisets rykte, säger hon.

Det brukar kallas pingvinberget, raderna av frackklädda herrar på Konserthusets podium bakom Nobelpristagarna vid prisutdelningen. Bara ett fåtal färgklickar från kvinnliga festklänningar lyser upp det svart-vita panoramat.

Bilden återkommer år efter år i tv-sändningarna och utgör en god illustration av det nästan totala manliga övertaget i Nobelvärlden. På pingvinberget sitter nämligen de som bestämmer vem som blir pristagare i den starkt hemlighållna urvalsprocessen. Ett prestigeuppdrag som ger enorm status i forskarsamhället, öppnar dörrar i hela världen–och som är en manlig bastion.

SvD har granskat könsfördelningen i den dolda urvalsprocessen för de tre naturvetenskapliga Nobelprisen där andelen kvinnliga pristagare är allra lägst:

•I kemi, fysik och medicin har sammanlagt 521 pris delats ut, 12 av dem till kvinnor vilket motsvarar 2,3 procent.

För henne är det självklart att det finns flera kompetenta kvinnor både att ge Nobelpris till och att välja in i Nobelkommittéer. Som SvD:s kartläggning visar finns till exempel 65 kvinnliga professorer, 18 procent, totalt på KI medan enbart fem ingår i den större Nobelförsamlingen.

–Att vara med och bestämma om Nobelpriset är bland det mest prestigefyllda en svensk forskare kan ägna sig åt. Den enorma statusen vill ingen dela med sig av, allra minst männen.

Bland den manliga dominansen i Nobelhierarkins topp utkristalliserar sig en enda kvinna, kemiprofessorn Astrid Gräslund vid Stockholms universitet. Hon har deltagit som sekreterare och adjungerad ledamot i kemikommittén sedan 1996 och sitter också med som enda kvinna i den övergripande Nobelförsamlingens styrelse.

–Jo, säger hon. Visst gör vi vad vi kan för att öka den kvinnliga representationen både i Vetenskapsakademien och i Nobelkommittén. Men det är svårt och går långsamt. Kvinnorna är betydligt färre och för att komma med i Nobelarbetet krävs erfarenheter och meriter som det tar sin tid att skaffa sig. Jag är van vid att vara enda kvinnan.

Hon liksom övriga ansvariga värjer sig mot misstanken att den manliga dominansen i urvals-processen på något sätt skulle förklara den extrema snedfördelningen av Nobelpriserna:

–Det är klart att jag kan ha omedvetna fördomar men det tror jag inte, säger till exempel professor Gunnar von Heijne, ordförande i kemikommittén. Våra utredningar och bedömningar styrs inte på något sätt av könstän- kande. Målet är hela tiden att hitta de bästa forskarna som gjort de viktigaste insatserna. Kravet på kvalitet är enormt och vi får bara inte trampa fel. Vilket kön kandidaterna har är totalt underordnat och ointressant.

Detsamma förklarar professor Bertil Fredholm, ordförande i medicinkommittén på KI, som också anför det andra huvud- argumentet i försvaret:

–Priserna speglar upptäckter som gjordes för kanske 20 år sedan då ännu färre eller nästan inga kvinnor hade toppositioner inom forskningen. Med den satsning som görs nu kommer situationen att ändras i framtiden.

Han menar dock att jämställdhetsproblematiken i Nobelsammanhang kan komma att uppmärksammas mer än hittills.

Inger Atterstam

inger.atterstam@svd.se

Fler artiklar