Det är det nu snart åtta år gamla kvalitetsregistret Riksät över vården av patienter med ätstörningar som nu definitivt kan slå fast de orimligt långa ”väntetiderna” innan de sjuka söker och får hjälp.

Registret som sköts av Resurscentrum KVP i Örebro visar att för de yngsta patienterna under 18 års ålder uppgår fördröjningstiden från insjuknande till första vårdkontakten till cirka ett år, för de mellan 18 och 25 år har den stigit till fem år och för de äldre över 25 år handlar det om 15 år av sjukdom innan de drabbade får någon behandling.

Kartläggningen pekar också ut att det är de patienterna med bulimi som väntar längst – i genomsnitt åtta år – med anorektikernas fördröjningstid i genomsnitt är två år.

– Denna situation är sorglig av flera orsaker, förklarade psykolog Carl Lago som ansvarar för registret på ett symposium sista dagen av Läkaresällskapets nu avslutade riksstämma i Älvsjö.

– Vi vet från modern forskning att behandling som sätts in i tidigt i sjukdomsförloppet har större chans att vara framgångsrik. Dessutom är det orimligt att patienterna ska behöva kämpa med dessa svåra symtom på egen hand i så många år när det finns hjälp att få.

Budskapet från riksstämman både till läkare och allmänhet var klart och tydligt: uppmärksamma ätstörningar och se till att den drabbade får vård så tidigt som möjligt.

– Idag finns över trettio specialkliniker och ett tjugotal enheter inom landstingen för vård av ätstörningar, säger Carl Lago. Vissa kräver remiss men inte alla. Tiderna när det knappt fanns några vårdmöjligheter är över.

Ätstörningar är ett skamfyllt beteende som den drabbade ofta gör allt för att dölja. I sjukdomsbilden ingår också starka inslag av förnekande.

Anorexi upptäcks ofta tidigare av omgivningen medan bulimi kan pågå mer obemärkt under lång tid. Registret visar också att det finns en mindre del av patienterna som enbart är hetsätare – och alltså inte kräks upp maten.

Inger Atterstam

inger.atterstam@svd.se

Fler artiklar