Forskare har tidigare inte trott att en timmes förändring skulle kunna göra märkbar skillnad, men resultaten i studien tyder på att kroppens dygnsrytm är så exakt att den verkar följa tidszonen vi lever i. Därför kan tidsomställningen påverka framför allt vår sömnkvalitet.

Studien visar att det är svårare att anpassa sig till sommartid på våren än till vintertid på hösten. Thomas Kantermann från Ludwig-Maximillian-Universitetet i München ledde den europeiska studien som innefattade ett femtiotal individer. Resultaten uppnåddes genom att mäta individernas aktivitet under dygnet, samt genom att uppskatta sömnens kvalitet och varaktighet. Byte till sommartid innebär att soluppgången blir en timme senare vilket leder till att merparten av människor därför måste gå upp en timme tidigare i förhållande till gryningen.

– Vi riskerar att få för lite sömn, förklarar Arne Lowden, forskare vid stressforskningsinstituet, Stockholms Universitet. Det kan påverka vakenheten och till och med prestationen under dagen.

Kvällsmänniskor har det allra svårast, eftersom de verkar ha större problem med att anpassa sin dygnsrytm.

Cirka tre av fem har drag av kvällspigghet medan endast en av fem är morgonpigg berättar Arne Lowden.

Men det är en skala i befolkningen.

Trots att större delen av befolkningen alltså är kvällsmänniskor har samhället idag en tidsrytm som snarare passar en morgonmänniska. Det tror Arne Lowden beror på tradition. I bondesamhället var man beroende av solljuset.

Skillnaden mellan morgon- och kvällsmänniskor är något som organisationen B-samfundet tar fasta på. B-samfundet startade i Sverige i augusti i år och kommer ursprungligen från Danmark. Organisationen grundades av civilingenjören Camilla Kring och verkar för att förändra det inrutade tidsmönstret i samhället och främja kvällsmänniskor, b-människor.

– Man måste lätta på strukturerna i samhället, tycker också Erika Augustinsson, nybliven vice ordförande i B-samfundet i Sverige. Det handlar om att vara effektiv vid olika tider på dygnet och samhället skulle tjäna på att vara mer flexibelt.

Kroppen har en inneboende dygnsrytm på ungefär 24 timmar. Den är säsongsbunden och styrs av soltimmarna under året. Det finns också genetiska faktorer som göra oss mer morgon- eller kvällspigga. När dygnsrytmen rubbas är det ofta sömnen som blir lidande. Forskarna bakom den nya studien menar att rubbningen i kroppens biologiska rytm skulle kunna påverka stora delar av befolkningen vilket kan leda till hittills okända konsekvenser för samhället. Som SvD tidigare berättat kan bristen på sömn få omfattande negativa hälsoeffekter för den enskilda individen. Risken är att många människor i samhället går runt outsövda när klockan ställs om.

Arne Lowden tror inte att tidsomställningen till sommartid är hela sanningen till den rubbade dygnsrytmen. Han menar att skillnaden i aktivitet och sömn under sommaren även kan ha kulturella och sociala förklaringar.

– Man ändrar sitt beteende under sommaren. Man äter senare och är uppe längre, särskilt under semestern, säger han.

Att avskaffa sommartiden är inget som görs i en handvändning, eftersom ungefär en fjärdedel av jordens befolkning använder det systemet enligt Kantermann. Sommartid kan fortfarande ha vissa fördelar, så som att den sparar energi då vi kan utnyttja solljuset mera. När det är ljust kan även trafikolyckor tänkas minska.

Arne Lowden och Ericas Augustinsson är överens om att flexibilitet i samhället, arbetslivet och skolan är lösningen. Vi är inte lika beroende av solljus längre. På så sätt kan alla människor rätta sin arbetsdag efter sin egen dygnsrytm.