En rapport från Livsmedelsverket om 74 stickprovskontroller under åren 2004 till 2006 antyder att flera vattenverk kan ha problem utan att veta om det.

–Visst har vi fortfarande en bra vattenkvalitet på de flesta håll, men det finns vattenverk där det inte är så bra. Den nya lagstiftningen om egenkontroll bygger på att alla följer reglerna, men vart tredje miljökontor hade inte gjort en enda inspektion på två år trots att det bör göras minst en gång om året, säger Agneta Tollin, statsinspektör på Livsmedelsverket.

Hon påpekar att både drift och kontroll ofta sköts av kommunen.

–Särskilt i mindre kommuner kan det nog vara känsligt att kontrollera sig själv, säger Agneta Tollin.

Vikten av egenkontroll visar inte minst erfarenheter från Helsingborg, där kommunen just nu varnar invånare i kommundelarna Påarp och Mörarp från att dricka vattnet direkt ur kranen. I torsdags visade vattenprover från ett laboratorium, som kommunen anlitar, på för höga halter av bakterier.

–Det handlar dels om koliforma bakterier, dels om e-kolibakterier. Det märkliga är att vi fått två motsägelsefulla svar från de två labb vi anlitar. Det ena labbet visade ingenting, men vi tog det säkra för det osäkra, säger Staffan Persson, VA-chef i Helsingborgs stad.

De förhöjda bakteriehalterna innebär risk för magbesvär i form av illamående och diarréer för människor och djur. Kommunen har nu ägnat de senaste dagarna åt att lokalisera felet, klorera ledningarna och spola vattennätet. Tidigast på onsdag kan felet vara avhjälpt, eftersom det krävs två godkända vattenprover innan vattnet bedöms som drickbart. Till dess rekommenderas invånarna att koka vattnet.

–Det är e-kolibakterierna som är lite oroväckande, eftersom de förekommer på avloppssidan. Men vi ser inte att problemet kan komma därifrån, eftersom det är ett högre tryck i vattenledningsnätet än i avloppsnätet – om det blir hål på vattenledningarna betyder det att vatten sipprar ut, inte in, säger Staffan Persson.

När Livsmedelsverket inspekterade kommunerna visade 89 procent av inspektionerna brister i de delar av verksamheten som måste fungera för att man ska kunna garantera ett rent vatten: rengöring, ordning, hygien, utbildning och skadedjurskontroll.

Dessutom saknade drygt 40 procent fungerande rutiner för provtagning av vattnet. ”Detta betyder att många kontrollmyndigheter och vattenverk inte vet om de uppfyller de kvalitetskrav på vattnet som ställs i föreskrifterna”, skriver Livsmedelsverket i rapporten. Rengöring och ordning har dessutom inte förbättrats trots att problemen lyftes fram i en motsvarande rapport för åren 2001–2003.

Eftersom även dokumentation och information brister menar författarna att det är ”anmärkningsvärt” att myndigheterna inte ställer högre krav. Inte minst för att det ofta även fanns oklarheter om både instruktioner för driften och vem som ansvarade för verksamheten.

–Det är jättebra med normerande inspektioner, det visar att kontrollsystemet fungerar och förhoppningsvis blir felen åtgärdade ute i de kommuner som berörs. Men i huvudsak tror jag ändå att kunderna upplever att de har ett bra vatten och sjukdomsutbrotten är faktiskt inte så väldigt många, säger Bo Rutberg, VA-ansvarig vid Sveriges kommuner och landsting.

Även i en annan rapport – om dricksvattenkontrollen under 2006 – efterlyser Livsmedelsverket större engagemang om man ska kunna bibehålla eller förbättra dagens situation.

Rapporten visar att 127 av 257 kommuner hade minst en problemanläggning, men att hälften av dessa ändå inte gjort några egna provtagningar. De vanligaste anmärkningarna på vattnet gällde mikrobiologiska risker. 49 anläggningar rapporterade dessutom otjänliga halter av fluorid medan 159 hade för höga halter av bekämpningsmedel.

Anna Gustafsson

anna.gustafsson@svd.se

08-13 58 34

Fler artiklar

Henrik Ennart

08-13 56 29

henrik.ennart@svd.se

Fler artiklar | Blogg