Skolan är en av moderaternas profilfrågor. Inför valet 2002 lyftes rätten till valfrihet för elever och föräldrar fram, och ett ökat utbud av fristående skolor var ett av löftena.
- Vem vet bäst, Ingegerd Wärnersson och Göran Persson, eller barnen och deras föräldrar, frågade sig dåvarande partiledaren Bo Lundgren.
Men nu byter efterträdaren Fredrik Reinfeldt spår. Moderaterna ska sluta plädera för fler friskolor, slår han fast.
- 1990-talets stora förändring av svensk skola var framväxten av friskolor och introduktionen av valfrihet. Men nu ser jag framför mig att den stora uppgiften är att befria den kommunala skolan, och att tydligare fokusera på kvalitet och kunskaper.

Den nya inriktningen, som ska klubbas på partistämman i augusti, offentliggörs på moderaternas kommundagar i Örebro i helgen. Enligt Fredrik Reinfeldt har hans eget parti gjort ett "tankefel" som i så hög utsträckning fokuserat på friskolorna.
- Då tror man att huvudmannen är det väsentliga. Men det är det inte. Det viktiga för föräldrar är att det är bra ordning i klassrummet och att eleverna lär sig mer. Om det är en kommunal skola eller en friskola är i sammanhanget underordnat.
Sedan Fredrik Reinfeldt blev partiordförande, drygt ett år efter katastrofvalet 2002, har moderaterna gjort en rad positionsförändringar. Han driver målmedvetet sitt parti mot mitten för att ta väljare från socialdemokraterna, resonerade statsvetarprofessorn Tommy Möller i SvD i höstas.

Men Reinfeldt själv tycker inte att den nya hållningen i friskolefrågan är ännu ett exempel på en politisk omsvängning.
- Vi går inte i någon riktning av det där slaget. När jag har jobbat igenom den här frågan har jag känt att vi agerar väldigt tydligt utifrån moderata grundvärden, såsom de sett ut under 100 år, fast i vår tid.
Under hösten och våren har Fredrik Reinfeldt rest runt till ett 20-tal skolor över hela landet. Men inte en enda friskola har fått besök av moderatledaren.
- Nu är det den kommunala skolan som är uppgiften. Det är en lärdom och en tydlig
förändring hos mig.

Efter att ha träffat en mängd rektorer, lärare och föräldrar är han klar över slutsatsen: kommunala skolor måste få större frihet att bestämma hur undervisningen ska utformas.
- Det fortsätter att vara en omfattande statlig detaljreglering av skolan.
Moderaterna har tagit fram en rad förslag, som alla ska beslutas under de hundra första dagarna efter att en ny borgerlig regering tillträtt:
• De kommunala skolplanerna avskaffas.
• Timplanen slopas. Det ska bli möjligt att förlänga skoltiden eller läsåret.
• Regler som förhindrar "nytänkande, lokala anpassningar och effektiviseringar" avskaffas. Det gäller t.ex. Skolverkets reglering om hur ett betyg ska se ut; de skolor som vill ska kunna ange elevens frånvaro.

Enligt Jan Björklund (fp), skolpolitisk talesman, har moderaterna hittills haft inställningen att "konkurrens löser allt". Han välkomnar beskedet om kursändringen.
- Det finns stora brister i Sveriges kommunala skolväsende. Det borgerliga svaret på det kan inte vara att folk ska söka friskolor, utan det måste vara att vi vill höja kvaliteten i den kommunala skolan.

Lova Olsson

08-13 52 17

lova.olsson@svd.se

Fler artiklar