Universitet fällt för diskriminering

Publicerad: 21 december 2006, 09.03. Senast ändrad: 11 oktober 2007, 09.43

Uppsala universitet gjorde sig skyldigt till diskriminering när 30 platser på juristprogrammet 2003 veks åt sökande med utländsk bakgrund fastslår Högsta domstolen i en dom i dag. "Det känns jätteskönt. Nu är det fastställt att alla har lika rätt, oavsett om man är svensk, somalisk eller norsk, säger Cecilia Lönn, en av de två sökande som nekades plats trots att hon hade bättre betyg än studenterna som kvoterades in. Studenterna har tidigare fått rätt i både tingsrätt och hovrätt.

Högsta domstolen slår fast att det rör sig om diskriminering när 30 platser på juristprogrammet vid Uppsala universitet veks åt sökande med utländsk bakgrund. De båda studenterna Cecilia Lönn och Josefine Midander som stämt universitetet tilldöms 75 000 kronor vardera i skadestånd. Staten ska även betala de båda kvinnornas rättegångskostnader i HD på drygt 41 000 kronor.

- Det känns jätteskönt. Nu är det fastställt att alla har lika rätt, oavsett om man är svensk, somalisk eller norsk, säger Cecilia Lönn som numera pluggar till jurist i Umeå där hon antogs efter avslaget i Uppsala.

Hur har den juridiska processen påverkat dig?

- I början var det jobbigt eftersom det fanns de som tyckte att det fanns rasistiska resonemang i vår argumentation. Men ju längre vi kom i processen verkar det som att folk har förstått att det här handlar om att motverka diskriminering på alla fronter. Annars har det varit bra för mina studier att få prova på att vara part i ett mål, det är det ju inte alla jurister som har gjort, säger Cecilia Lönn till SvD.se.

HD slår i sin dom fast att positiv särbehandling kan vara tillåten enligt likabehandlingslagen, men bara om de sökande har likvärdiga meriter. Cecilia Lönn och Josefine Midander hade dock bättre meriter än samtliga 30 som kvoterades in vilket gör att HD anser att det handlar om "stark" positiv särbehandling för vilket det inte finns lagligt stöd.

- Det centrala i domen är att den utgår från rätten till likställdhet inför lagen och skydd mot diskriminering som en mänsklig rättighet. HD har uppenbarligen ansett att det här är ett allvarligt fall av diskrimininering, det kan man se inte minst mot bakgrund av de relativt höga skadeståndsbeloppen, säger Gunnar Strömmer som tillsammans med Clarence Crafoord vid Centrum för rättvisa har agerat som studenternas ombud.

Både Gunnar Strömmer och Cecilia Lönn är noga med att betona att det är viktigt att universitet och högskolor inte slutar att jobba för en etnisk mångfald som ett resultat av domen.

- Kvotering oavsett håll skapar bara nya orättvisor och förstärker indelningen i ”vi och dom”. Där måste högskolorna hitta andra metoder, men inte sådana som kränker folk, säger Gunnar Strömmer till SvD.se.

Justitiekansler (JK) Göran Lambertz har drivit Uppsalamålet för statens räkning:

- Det är en dom som inte lämnar utrymme för någon tvekan. HD har varit säker på sin sak och då får vi acceptera att det är på det här sättet, säger Lambertz till TT.

I januari 2005 fällde Uppsala tingsrätt universitetet för otillåten etnisk diskriminering och dömde ut ett skadestånd på 75 000 kr till var och en. Svea hovrätt fastställde tingsrättens dom i december 2005. Justitiekanslern, JK, som företräder staten i målet, överklagade till HD.

Enligt högskoleförordningen får högskolorna utforma lokala urvalsregler för upp till tio procent av platserna på en utbildning för att bredda rekryteringen. Det kan handla om intervjuer, särskilda prov eller att väga in arbetslivserfarenhet, men det är alltså inte tillåtet att använda detta utrymme åt etnisk kvotering.