För första gången på många år ökar ungas användning av cannabis. Det har skett ett trendbrott både bland niondeklassare och gymnasister, visar flera undersökningar det senaste året.

I Stockholm har omkring var fjärde gymnasist använt narko- tika.

–Vi ser med oro på ökningen. Jag tror inte det trängt igenom till unga hur cannabis påverkar hjärnan och att de riskerar sin intellektuella utveckling. Ingen vill väl bli korkad, säger Nils Stenström, enhetschef på avdelningen för drogprevention vid Folkhälsoinstitutet, FHI.

Cannabis är den absolut vanligaste narkotikan i Sverige och en rad vetenskapliga studier visar att det långtifrån är en harmlös drog. Det framgår av den rapport som publiceras idag, en genomgång av svensk och internationell forskning till och med år 2008.

Jan Ramström, psykiater och narkotikaexpert, har på Folk- hälsoinstitutets uppdrag upp- daterat tidigare kartläggningar med de senaste fem årens forskningsrön om skador på grund av cannabis.

–Cannabis hör till de narkotiska preparat som i störst utsträckning ger upphov till psykisk sjukdom, det framstår ännu tydligare än tidigare, säger Jan Ramström.

Men att röka hasch och marijuana kan också leda till psykologiska och psykosociala skador. Det är speciellt förödande för en tonåring som är mitt i sin mognadsprocess och identitetsutveckling, framhåller Jan Ramström i sin rapport.

–Den akuta effekten uppstår redan efter en enstaka berusning. Minne, uppmärksamhet och koncentration påverkas liksom förmågan att analysera och genomföra komplexa tankeoperationer. Allt fler fynd tyder på att ton-åringar som röker dagligen under längre tid, riskerar att dessa skador blir bestående även när de slutar röka. Det beror på att människans hjärna inte är fullt utvecklad förrän i 22-års- åldern, säger Jan Ramström.

Genomgången av det vetenskapliga materialet visar också:

• Det finns ett starkt samband mellan cannabis och psykiska sjukdomar, som schizofreni och andra psykoser. Det är en majoritet av världens ledande forskare nu ense om, enligt Ramström. Cannabis kan utlösa en latent sjukdom, förvärra en befintlig men också orsaka den psykiska störningen.

• Depressioner och maniska tillstånd kan utlösas av cannabis, liksom ångest och självmordsbeteende.

• Cannabisrökning kan orsaka ett akut, djupgående förvirringstillstånd som kan vara några timmar till några dygn. Personen kan förlora orienteringsförmågan, minnet och känslan av den egna identiteten.

• En person som röker cannabis löper cirka 10 procent risk att någon gång få en cannabis- utlöst psykos som ofta kräver sjukhusvård. Psykosen kan vara i några dygn upp till några veckor. Om missbruket fortsätter kan psykosen fortsätta under mycket lång tid.

• Den som kör bil efter cannabisrökning har tre till sju gånger större risk att orsaka en trafik-olycka än den som kör opåverkad.

• Vissa grupper är mer sårbara för skadeverkningar av cannabis: tonåringar, det ofödda barnet om mamman röker samt personer med benägenhet för psykiska störningar.

–Problemet är att det ofta inte går att säga på förhand hur skör en ungdom är för att utveckla skador och inte heller vilka exakta doser som krävs för att skador ska uppstå. Men vi vet att preparaten är mycket starkare idag, säger Nils Stenström.

Senare forskningsstudier som Ramström redovisar, ger också belägg för att cannabis fungerar som inkörsport till andra illegala droger.

–Det mycket oroande att spridningen till unga av cannabis och propaganda på internet ökar samtidigt som polisen uppger att Sverige blivit självförsörjande av en mycket starkt marijuana. Ju tidigare du börjar och ju starkare doser, desto större blir skadorna, säger Jan Ramström.


Fakta

Cannabis-effekterna i siffror
2–3
gånger högre risk att få schizofreni, löper den som använder cannabis jämfört med den som inte röker.
10
procent av de som röker cannabis riskerar att drabbas av en psykos eller ett akut förvirringstillstånd.
40
procent av de som tagits in för kortvarig cannabispsykos hade vid en uppföljning 3–8 år senare utvecklat psykos av schizofrenityp.
10
procent av de som prövat cannabis utvecklar ett beroende under någon period av livet.
Källa: FHI