På 1960-talet låg Finland i världstopp när det gällde hjärtinfarkter. En finländare löpte då tre gånger större risk att drabbas än en svensk. Det blev utgångspunkten för en världsunik folkhälsokampanj där det skyhöga saltinnehållet i färdigmat hamnade i fokus.
Med hjälp av en varningsmärkning på saltrika produkter har det finländska saltintaget på 30 år sänkts från 14 gram salt per dag till under 8 gram.

Forskare vid Helsingfors universitet har beräknat att risken för slaganfall och hjärtinfarkt sjunkit med 75-80 procent för personer under 65 år.
- Industrin har ifrågasatt poängen med en allmän saltreduktion för hela befolkningen. Men vi har nu lyckats visa att de finländska åtgärderna resulterat i en kraftigt minskad dödlighet, säger professor Heikki Karppanen som ansvarat för analysen.
Han betonar att Finland är det enda land i världen där hela folket radikalt sänkt sitt saltintag. Därför följer Världshälsoorganisationen, WHO, noga utvecklingen.

I en artikel i tidskriften Progress in cardiovascular
diseases, analyserar forskarna orsakerna till att finländarnas livslängd på kort tid stigit med nästan sex år - trots att många kurvor pekat i helt fel riktning.
- Utvecklingen kan tyckas märklig eftersom både rökning och alkoholkonsumtion ökat i Finland. Men den avgörande faktorn är att finländarnas blodtryck sänkts radikalt, med i genomsnitt tio enheter.
Enligt Heikki Karppanen kan bara en tiondel av minskningen förklaras av medicinering.
- Det minskade saltintaget är helt avgörande i kombination med att finländarna äter mer frukt.

Färdigmat står för 75 procent av allt salt vi får i oss. Men analyser visade nu också att den processade maten hade betydligt lägre halter av kalium, kalcium och magnesium än traditionell, hemlagad mat. Ett tillräckligt intag av dessa mineraler, som finns i frukt och grönsaker, hjälper kroppen att göra sig av med överskottssalt i blodet, och påverkar därför också blodtrycket.
Höjt blodtryck är ett av kroppens två främsta sätt att göra sig av med salt och därmed hålla koll
på vätskebalansen. Det andra är törst. Forskarna har därför också intresserat sig för att finländarna dricker lite läsk och har förskonats från fetmaepidemin.

- Alla vet att man blir törstig av att äta salt, ändå har ingen tidigare undersökt kopplingen till läskdrickande och övervikt, säger Heikki Karppanen.
Forskargruppen har samkört amerikanska register från 1975 och framåt. Siffrorna visar att saltproduktionen var stabil fram till 1985 då den plötsligt steg med 55 procent fram till år 2000.
- Exakt samtidigt steg konsumtionen av söta drycker och mellan 1985 och 2001 ökade andelen överviktiga i USA från 15 till 30 procent av befolkningen. Vi säger inte att saltet förklarar allt, men mycket, säger Heikki Karppanen.

Livsmedelsverkets mål är nu att halvera även svenskarnas saltintag.
- Vi har ingen avvikande uppfattning mot finländarna. Det här är också den fullständigt dominerande uppfattningen internationellt och det finns ett mycket starkt stöd i forskningen, säger Åke Bruce, professor på
Livsmedelsverket.
- Dagens saltintag är historiskt mycket högt och det har varit så under en mycket kort period. Genom att halvera svenskarnas saltintag hoppas vi minska antalet fall av slaganfall och hjärtinfarkter orsakade av högt blodtryck, säger Åke Bruce.

Henrik Ennart

08-13 56 29

henrik.ennart@svd.se

Fler artiklar | Blogg