Är resultatet av förhandlingarna en reträtt från ministerrådets sida, som först sagt nej till prövning före internetavstängning?

– Både och. Överenskommelsen som förhandlats fram ligger väldigt nära det kompromissförslag som parlamentet tidigare lagt fram. Det viktiga för parlamentet har varit att ingen ska kunna stängas av från internet utan att det först sker en rättslig prövning, och detta har parlamentet i princip fått igenom. Trots det ser också ministerrådet och det svenska näringsdepartementet, som skött förhandlingarna, kompromissen som en seger.

Varför?

– Ministerrådet har tidigare sagt nej till 138:an med motiveringen att det skulle bli en ohållbar situation om internetoperatörer ska tvingas gå till domstol om de vill stänga av kunder som inte betalar sina räkningar eller sprider skräppost. Kompromissen gör det dock möjligt för internetoperatörer att stänga av abonnemang om kunden bryter mot det avtal han eller hon skrivit under. Åsa Torstensson pekar också på att det i kompromissen finns en skrivning om att avstängning ska kunna ske vid akuta fall och att den rättsliga prövningen då sker i efterhand. Som exempel nämner hon personer som sprider barnpornografi. Det här har varit två viktiga saker för ministerrådet att få igenom.

Vad i den ursprungliga 138:an har kompromissats bort?

– Enligt ministerrådet skulle den ursprungliga 138:an innebära en harmonisering av medlemsländernas juridiska system. I kompromissen finns inte ordet domstolsprövning med, utan nu handlar det om en rättslig prövning. Det innebär att det är upp till varje medlemsland att själv avgöra hur telekompaketet ska införlivas i nationell lag.

Vad innebär resultatet av förhandlingen konkret?

– För svenska internetanvändare blir det inga förändringar. Till skillnad från Frankrike, där personer som fildelar upphovsrättsskyddat material riskerar att stängas av från internet, finns det i Sverige inga sådana förslag från politiskt håll.

Vad händer nu?

– Kompromissen ska nu godkännas av hela parlamentet, och det väntas ske inom några veckor. Också ministerrådet kommer formellt att godkänna överenskommelsen under ett ministerrådsmöte. Därefter ska varje medlemsland implementera paketet, som består av sammanlagt fem olika direktiv om allt från utbyggnad av fibernät till stärkt skydd för konsumenter.

Finns det några ytterligare oväntade hinder för en lansering av telekompaketet?

– Nej, både parlamentets förlikningskommitté och ministerrådet ställde sig enhälligt bakom kompromissen.

Om telekompaketet handlar om så många olika saker – varför har diskussionen just handlat om 138:an?

– Frågan om avstängning av internetanvändare måste ses i större perspektiv. Å ena sidan finns internetanhängare som är emot ett mer reglerat internet och ser tillgången till nätet som en mänsklig rättighet. Å andra sidan finns politiker som anser att nätet inte kan vara en fredad zon och att det måste finnas tydliga regler även där. Telekompaketet är en fråga, men också tullavtalet Acta har skapat uppmärksamhet. Just nu pågår förhandlingar i Sydkorea och enligt läckta dokument vill USA att internetoperatörer ska kunna hållas ansvariga för vad deras kunder gör. Om det stämmer eller inte återstår att se – SvD.se har ännu inte fått de dokument om förhandlingarna som vi begärt ut från justitedepartementet och det troliga är de är sekretessbelagda när vi väl får dem.

– Inom EU diskuterar man också en statlig spärr mot barnpornografiska sajter och i Sverige har spelutredningen föreslagit att staten spärrar utländska spelsajter på nätet. Det förekommer också diskussioner om att göra det förbjudet att försköna terrorism eller sprida terrorbudskap på nätet. I ett avtal mellan EU och USA om stärkt polissamarbete som skrevs under i Washington förra veckan öppnades det upp för en sådan möjlighet.

Henrik Ståhl

08-13 59 24

henrik.stahl@svd.se

Fler artiklar