– Beslutet som vi tagit i dag innebär att regeringen ger tillstånd för Nordstream att lägga ut två rörledningar att transportera naturgas, på internationellt vatten, inom svensk ekonomisk zon, genom Östersjön, säger miljöminister Andreas Carlgren på pressträffen.

– Det är entydigt tillåtet enligt internationell rätt. Miljökraven har tillgodosetts.

Andreas Carlgren talar om de olika konventioner som varit relevanta i bedömningen, och de samråd som gjorts med bolaget och andra länder i processen.

– Följer vi då de sammanlagda miljöprövningen är det cirka 1500 sidor som publicerats av bolaget i en ansökan, i den prövning som pågått i 23 månader. Bolaget har kompletterat ansökan i flera omgångar, säger Carlgren.

Bolaget har också bemött svaren från 77 remissinstanser, konstaterar miljöministern, som fortsätter redovisa själva beslutsprocessen.

Den aktuella dragningen är också den bolaget bakom Nord Stream förespråket, och som Sverige nu godkänt, enligt Carlgren, som fortsätter med att tala om vilka miljökrav Sverige ställt.

Miljöministern lyfter själv fram följande utgångspunkter för miljöprövningen:

- Havsrättskonventionen har utgjort den rättsliga ramen.

- Prövningen har skett enligt den så kallade kontinentalsockellagen.

- Ett ”omfattande samråd” med Tyskland, Danmark, Finland, Ryssland, Estland, Lettland, Litauen och Polen har skett enligt den så kallade Esbo-konventionen – en FN-konvention som slår fast att berörda grannländer ska få delta i beslutsprocessen om det handlar om en "betydande miljöpåverkan”.

- Flera remissrundor till svenska myndigheter har genomförts.

– Grundfrågan har varit, vilka miljökonsekvenser skulle det leda till. Jag själv ställde mig mycket frågande, och var tveksam om det skulle klara de miljökrav vi ställer. En fråga gäller exempelvis alfågelns skydd och artsammansättningen på de bankar i Östersjön som berörs, säger Andreas Carlgren.

– När man grumlar upp sand och sediment på botten kunde det störa blåmusslar som finns på sandbankar, och det kan i sin tur påverka alfåglarna.

– Men byggarbetet kommer inte beröra bankarna, det kommer grumlas på sådana djup att de inte ska beröras. Skulle det inträffa så handlar det ändå om en uppgrumling som pågår under 24 timmar, och nedläggningen av ledningen skulle genast avbrytas tillfälligt i så fall.

Carlgren talar nu om konsekvenserna för fisket. Det ska vara fullt möjligt att tråla över ledningarna och en överenskommelse har gjorts med Sveriges fiskare om kompensation för fiskarna under själva byggtiden.

– Byggtiden kommer inte vara under den viktiga lekperioden för torsk i Bornholmsdjupet, så den frågan har vi också bockat av.

Fyra myndigheter har förespråkat en mer östlig dragning än den som nu beslutats.

– Det de säger är egentligen inte att en mer östlig dragning skulle ske, utan att det alternativet skulle utredas mer. Det har vi inte tyckt, säger Andreas Carlgren.

Skälet är att en sådan dragning påverkar lika naturkänsliga områden som det nu aktuella, enligt miljöministern, som anser att de alternativa sträckningarna är sämre än den som nu beslutats.

Carlgren öppnar nu för frågor.

– Jag var från början säker på att ledningen inte skulle klara miljökraven. Men efter genomgången har jag uppfattningen att miljökraven är tillgodosedda.

Är det ett beslut som kan överklagas?

– Ja, det kan teoretiskt överprövas hos regeringsrätten. Och också möjlighet att ta det vidare till internationell skiljedomstol. Om det skulle vara så.

En reporter frågar om Putin utövat påtryckningar mot den svenska regeringen – och om Sverige i så fall påverkats.

– Inte på något sätt. Sen är det klart att i olika sammanhang har det påpekats att det är viktigt, men för den svenska regeringen har det varit centralt att hanteringen ska följa internationell rätt, säger Andreas Carlgren.

Var det viktigt att beslutet kom före den 18 november för att undvika att EU-Rysslandsmötet havererade?

– Nej, tiden har hängt på när bolaget skulle klara de kompletteringar som vi har krävt.

Hur ser du på de säkerhetspolitiska invändningarna?

– Detta kan inte vara en aspekt av en svensk miljöprövning. Men sedan är det dessutom helt klart att man redan i dag har rätt att navigera på internationellt vatten och från den synpunkten gör inte detta någon skillnad.

Miljöminister Andreas Carlgren avslutar nu presskonferensen och går över till enskilda intervjuer.

- - -

"Regeringen har ställt tuffa krav för att säkerställa att den känsliga miljön i Östersjön inte äventyras. Vi har gjort en ytterst omfattande prövning av ledningens miljöpåverkan. Bolaget har krävts på flera kompletterande undersökningar och steg för steg tillgodosett remissinstansernas synpunkter. Jag kan konstatera att ingen central myndighet därefter har avstyrkt hela projektet. Därmed är ett ja till ansökan det enda möjliga beslutet", säger miljöminister Andreas Carlgren i ett pressmeddelande inför träffen.

SvD.se berättade tidigare i oktober att även Danmark gett den ryska gasjätten Gazprom grönt ljus för den omstridda gasledningen.

Ledningen löper genom fem länders – Sverige, Danmark, Finland, Ryssland och Tyskland – territorialvatten eller så kallade ekonomiska zoner i Östersjön. Danmark var det första landet som gav klartecken.

Nord Stream-ledningen ska leverera gas från ryska Viborg till tyska Greifswald.

Kritikerna fruktar därför att Ryssland kommer att använda den nya gasledningen till att driva en kil mellan nya och gamla EU-länder.

Ledningen har också varit omdiskuterad av andra skäl. De svenska myndigheterna gör, i sina remissvar, inte samma bedömning av hur gasledningen bör dras i det miljökänsliga området kring Hoburgs bank och Södra och Norra Midsjöbankarna sydöst om Gotland.

Sjöfartsverkets bedömning, som nyhetsbyrån TT tidigare uppgett, utgår från riskerna för drivande fartyg som behöver ankra och vill därför dra ledningen så långt som möjligt från farleden, medan Naturvårdsverket av miljöskäl vill ha en dragning längre bort från Södra Midsjöbanken och närmare farleden.