Planen för de framtida trafikplanerna - vägar och spår - har mejslats fram av länsstyrelsen tillsammans med Vägverket och Banverket. Sedan december 2007 har det varit osäkert om flera stora spårprojekt i den växande Stockholmsregionen verkligen ska bli av före 2021. När så landshövding Per Unckel på måndagen lämnade över det färdiga förslaget fanns tre projekt som tidigare varit omgärdade av frågetecken med på listan: utbyggnad av Mälarbanan mellan Barkarby och Tomteboda, en spårlösning till Nya Karolinska och tvärspårvägen Spårväg Syd. Den regionala trafikplanen har varit ute på remiss, och Per Unckel säger att många synpunkter gällt just de tre spårprojekten.

– När det gäller Nya Karolinska vill vi med 100 miljoner kronor markera att det inte går att bygga ut Norra Stationsområdet utan spårtrafik. Sedan råder det oenighet om det ska vara tunnelbana eller spårväg, säger Per Unckel.

Inget av de tre projekten är dock finansierat fullt ut. Karolinskaprojektet kräver stort tillskott från landstinget, och Mälarbanan villkoras av extrapengar från staten. Erik Langby (M), sammankallande i den politiska referensgruppen, är ändå nöjd.

– Att inte haft med projekten alls i planen hade varit en knepig begränsning. Senare blir det svårare att få upp dem på bordet, säger han.

95 miljarder kronor, som hela trafikpaketet är värt, utgår från den så kallade Stockholmsöverenskommelsen, och är en sammanläggning av statliga medel, framtida intäkter från vägavgifter, och ekonomiskt bidrag från länets kommuner och landstinget.

Oppositionen är kritisk, bland annat till finansieringen. Yvonne Blombäck (MP) säger att det är osäkert hur stora intäkter vägavgifterna kommer att ge.

– Det haltar betänkligt när man vet att brukaravgifter i sig gör att bilister väljer andra vägar. I slutändan betyder det att kollektivtrafik faller bort, säger Yvonne Blombäck.