Plavsic har suttit fängslad i Sverige sedan hon 2003 dömdes för brott mot mänskligheten i forna Jugoslavien. Enligt svensk rättspraxis behöver dömda bara avtjäna två tredjedelar av ett straff.

Folkpartisten Johan Pehrson är generellt kritisk mot rådande praxis med frigivning efter avtjänade två tredjedelar av straffet. Han pekar också på att just Biljana Plavsic som villkorligt frigiven sannolikt kommer att lämna landet och därmed inte stå under övervakning så som gäller för andra villkorligt frigivna.

– Jag tyckte att det fanns argument mot att hon skulle frisläppas, men i den totala bedömningen har jag ändå förståelse för skälen att komma fram till detta. Generellt ska man söka det mildare argumentet när det är oklart. Detta är ett mycket speciellt fall som vi har prövat, vi har ju inga andra krigsförbrytare, säger Johan Pehrson.

Den 27 oktober har Biljana Plavsic suttit av två tredjedelar och hon väntas då kunna lämna Kronobergshäktet i Stockholm och kommer sannolikt också att lämna landet. Hon är nu 80 år och har tidigare två gånger fått avslag på nådeansökningar hos regeringen.

Svenska myndigheter kontaktade krigsförbrytartribunalen i Haag redan den 25 maj i år om att Biljana Plavsic uppfyllde de svenska kraven för villkorlig frigivning, och att detta skulle kunna ske den 27 oktober.

Haag-domstolens chefsdomare Patrick Robinson har beaktat de svenska myndigheternas argument och godkänt en sådan frigivning, vilket meddelades de svenska myndigheterna den 14 september.

För Haag-domstolen har det varit viktigt att Plavsic redan under rättegången erkände sig skyldig och därmed anses ha kommit till insikt om sin skuld.

Domaren fäster stor vikt vid att Plavsic tidigare har vittnat i målet mot Momčilo Krajisnik och hon anses ha samarbetat med Haag-domstolen. Vid konsultationer med andra jurister i domstolen har bara en av dem haft invändningar mot en tidigare frigivning med ett frågasättande av Plavsics rehabilitering.

Robinson pekar på att flera andra dömda krigsförbrytare som avtjänar straff i andra länder återfått sin frihet efter att ha avtjänat två tredjedelar av straffet, vilket talar för att Plavsic också ska ha den möjligheten.

När det gäller de svenska myndigheternas resonemang kring Plavsics hälsa, skriver Haag-domstolen att detta normalt inte tas i beaktande när det gäller straffreduktion, men konstaterar ändå att hög ålder tidigare har fått spela en viss roll.

Reaktionerna bland många av krigets offer är starka. Amer Hot bor i Sverige sedan länge och är besviken och upprörd. Han har släktingar och vänner som dödades under kriget.

– Det finns ingen rättvisa. Hon var ju med och planerade folkmordet. Det är inte alls bra att hon släpps, att massmördare får gå fria på gatorna. Hon kunde åtminstone ha fått sitta hela sin strafftid, säger Amer Hot.

Biljana Plavsic var president i den bosnienserbiska utbrytarrepubliken Republika Srpska och var en drivande kraft inom partiet SDS som organiserade etnisk rensning av muslimer och kroater under kriget 1992–1995.

Kriget krävde omkring 200 000 dödsoffer.