Reportaget i kvällens Uppdrag granskning sätter fokus på konsekvenserna av de IQ-tester och diagnoser som i stor utsträckning avgör om ett barn ska få gå kvar i den vanliga skolan eller inte.

Trots att Vellinge kommun i Skåne tidigare felaktigt placerat tre pojkar i särskolan och skärpt rutinerna råkade Jonathan Arvidsson ändå ut för samma sak. Men han trodde inte själv på att han skulle vara utvecklingsstörd.

– Det kunde inte vara sant, då skulle man ju ha sett det på mitt sätt, säger han i tv-programmet.

Beskedet kom som en chock för hela familjen som fick veta att skolan inte hade resurser att ge Jonathan den hjälp han behövde. När han började i särskolan tyckte hans mentor att han var alltför duktig i matte och ifrågasatte placeringen. Men det skulle ta två år innan en ny psykolog kom fram att Jonathan inte hade någon utvecklingsstörning.

Uppdrag granskning har låtit experten Elisabeth Fernell granska de båda psykologiska utredningarna. Trots att de kommer fram till vitt skilda resultat tycker hon att de är noggrant genomförda och bra redovisade.

– Det visar hur svårt området är. Det är inte svart eller vitt. Jag tror att man i vissa skolor blir så pressade att man inte klarar att ge undervisningen, man ser ingen annan utväg, säger hon i tv-programmet.

En jämförelse görs med andra länder i Europa där begreppet inlärningssvårigheter hellre används än utvecklingsstörning. Både de nordiska grannländerna och Storbritannien arbetar med att integrera barn i samma grundskola medan Sverige väljer att skicka en relativt stor grupp barn till särskolan.

Under förra året gick ungefär 1,5 procent av de svenska eleverna i särskolan, vilket motsvarar 14 000 barn. Av dessa elever var andelen pojkar 60 procent. Särskolan liknar den vanliga grundskolan, men tempot är lägre.

Carina Stensson

08-13 59 23

carina.stensson@svd.se