– Är det så att man smygvägen för in belgisk blå är det oacceptabelt, säger Jan Bertofft, generalsekreterare i Sveriges Konsumentråd, till TT.
Det var 1996 som lantbrukaren Gunnar Nilsson, i Viken i Skåne, under medialt buller lät inseminera fyra kor med sperma från belgisk blå. Tilltaget ledde till allmänt spott och spe och åtal för bland annat djurplågeri. Han dömdes till dagsböter.
Men trots motståndet tycks rasen ha fått fäste i Sverige. Lantbrukets Affärstidning (ATL) har kartlagt spridningen efter tio år och konstaterar att belgisk blå spritt sig från Hälsingland i norr till Simrishamn i söder.

I Jordbruksverkets centrala djurdatabas finns två renrasiga djur registrerade, men tidningens genomgång visar att det sannolikt finns 50 djur i 20 kommuner i Sverige. Ett 70-tal gårdar ska dessutom korsbefrukta vanliga kor med belgisk blå.
– De djuren redovisas i registret som korsningar, men utan att tala om vilka raser som blandats, säger Christina Storm på Jordbruksverkets djuravdelning.
Tricket är att inseminera kor med sperma från belgisk blå, få den snabba köttillväxten, och därmed skapa ett högre slaktpris.
– Konsumenterna har rätt att få veta vad det är för kött de äter, säger Jan Bertofft.
Grundläggande för lantbruksrörelsens och slakterinäringens motstånd, var att belgisk blå-djuren avlats så hårt att korna måste förlösas med kejsarsnitt.
– För oss gäller den generella policyn att vi inte befattar oss med rasen eller korsningar av dem, säger Swedish Meats informationsdirektör Hampe Mobärg till TT.

Varje år föds 170 000 kött- och korsningskalvar i Sverige. Hur många av dem som har belgisk blå i generna vet ingen. Men enligt de uppfödare som tidningen talat med handlar det om minst 500 kalvar om året. 500 kalvar med en slaktvikt på 300 kilo motsvarar 150 ton belgisk blå-kött.
Swedish Meat har 60 procent av den svenska slaktmarknaden.
– Vi kollar härstamning med djurägarintyg för att vara säkra, men redan i tredje generation är det karaktäristiska utseendet borta, så det är svårt att upptäcka dem om man manipulerat intyget, säger Hampe Mobärg.

Livsmedelsverket är tillsynsmyndighet, hur är det möjligt att smussla ut 150 ton till konsumenterna, när kossans ursprung ska vara noga utsatt på prislappen?
– Vad som märks ut är ursprungsland, inte vilken ras det handlar om, säger Karin Gustavsson på verkets informationsavdelning.