- Om media bara visste hur ofta vi tvingas tumma på hygienregler och under vilka förhållanden vi blandar till våra läkemedel, berättar Zuzana Dubavanova, sjuksköterska på avdelning Q63, en kirurgisk spädbarnavdelning på Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Samtidigt som ytterligare en Lex Maria anmälan om misstänkt feldosering av en tre månaders flicka uppmärksammades igår kom Socialstyrelsens nya rapport om läkemedelshanteringen inom barnsjukvården.

Rapporten pekar på flera allvarliga brister i hur personalen handskas med läkemedel på Stockholms barnkliniker. Det handlar bland annat om hur läkemedel ordineras, hur det förvaras och hur det blandas till och iordningsställs. Även om alla kliniker har rutiner för hur detta ska ske är rutinerna ofta bristfälliga, föråldrade och till och med inaktuella.

- Flera kliniker lever med krav i ett ålderdomligt arbetssätt och följer inte Socialstyrelsens bestämmelser för hur den här hanteringen ska skötas, säger Kirsti Laitinen Kennebäck som varit projektledare för rapporten.

Särskilt allvarliga är bristerna vid Astrid Lindgrens barnklinik där två kliniker till exempel låtit ickelegitimerad personal handskas med läkemedel på ett oacceptabelt sätt, konstateras det bland annat i rapporten.

- Vi har särskilt reagerat på att sjukhuset låtit undersköterskor och barnskötare hantera läkemedel, säger Staffan Blom, chef för regionala tillsynsenheten i Stockholm.

Han säger också att brister som dessa kan medföra risker för patientsäkerheten.

- Detta är ett riskområde där det måste finnas rätt kompetens. Barn är särskilt känsliga för läkemedel, säger Staffan Blom vidare.

Rapporten bygger på en inspektion som Socialstyrelsen gjorde förra hösten vid tio barnkliniker runt om i Stockholm.

Bakgrunden är det ökande antalet Lex Maria-anmälningar som rör hanteringen av läkemedel, framför allt inom barnsjukvården.

Trots att rapporten utmynnade i konkreta krav på åtgärder för att rätta till bristerna har antalet Lex Maria-anmälningar bara ökat. Förra året hade Karolinska Univeritetssjukhuset som helhet 54 anmälningar om misstänkta fel inom vården, 22 av dem gällde läkemedelshantering, och av dessa kom tio från Astrid Lindgrens sjukhus. Fyra handlade om spädning av läkemedel.

Till och med september i år har 70 anmälningar enligt lagen inkommit, 19 av dem rör Astrid Lindgren.

- Prognosen för i år är runt 90, varav 22 som rör Astrid Lindgrens sjukhus, säger chefsläkaren Svante Baehrendtz.

Han säger att flera åtgärder vidtagits för att rätta till bristerna, bland annat har enhetliga spädningsscheman införts på hela sjukhuset. Flera nya tjänster med särskild farmakologiskt kompetens har också inrättats.

Däremot finns ännu inga konkreta planer på att bygga in de spärrsystem i journalhanteringen som efterfrågats från flera håll. Nuvarande journalsystem medger inte det och det uppges i dagsläget vara för komplicerat och dyrt att ändra systemet.

Ett annat välkänt säkerhetsproblem på Astrid Lindgren är bristen på kompetent personal.

Enligt Vårdfackets representant Gunilla George är det bara 40 procent av sköterskorna som har den barnsjuksköterskekompetens arbetet med de mycket svårt sjuka barnen kräver.

Låga löner har ökat omsättningen på personal, och på vissa avdelningar råder sådan brist på personal att de anställda ibland måste jobba dubbla skift.

- Den tuffa bemanningssituationen ökar risken för misstag, säger Gunilla George.

Zuzana Dubovanova som slutar nästa vecka efter fem år på sjukhuset, har många exempel på vad stressen och bristen på personal ställer till med. Det är till exempel inte ovanligt att personalen tvingas frångå de mycket strikta riktlinjer som gäller för vården av patienter med multiresistenta bakterier, MRSA.

- Egentligen ska det bara vara en och samma sjuksköterska för varje sådan patient. Nu tvingas ofta samma sjuksköterska hantera flera sådana patienter samtidigt, berättar hon.

Hon tycker heller inte att sjukhuset har något säkert system för hanteringen av läkemedel.

- Ofta är det fel i läkarordinationerna, och stressen och hetsen när vi ska blanda till medlen ökar risken för feldoseringar, säger hon.

Under sina år på sjukhuset har hon hela tiden lagts på mer och mer arbetsuppgifter.

- Det blir bara kärvare och kärvare. Vi tvingas göra allt fler saker vi inte har kompetens för, säger hon.

Nu har hon tröttnat på att behöva ta på sig ett ansvar som hon inte har betalt för.

Anna-Lena Haverdahl

Anna-Lena Haverdahl

08-13 56 49

Fler artiklar

Tipsa andra

Vad är det här?

Tre tidigare uppmärksammade fall

• Hösten 2008 smittades 15 nyfödda barn med den antibiotikaresistenta tarmbakterien ESBL på neonatalavdelningen vid Karolinska universitetssjukhuset. Tre av de för tidigt födda barnen dog. Socialstyrelsen riktade stark kritik mot hur smittan hanterats. Det fanns brister i rutiner och journalföring och okunskap på många nivåer, konstaterade utredaren av Lex Mariafallet. Barnen flyttades utan att de nya avdelningarna informerades om smittan, barnen isolerades inte, prover togs för sent och det dröjde innan bebisarna började vårdas av speciell personal.


• Juni 2008 föddes en liten flicka 15 veckor för tidigt på Karolinska universitetssjukhuset i Solna. En sjuksköterska förväxlade två preparat vilket ledde till att flickan fick för hög koncentration av en saltlösning. Händelsen Lex Maria-anmäldes och Socialstyrelsen prickade sjukhuset. Efter förväxlingen drabbades flickan av hjärnblödning och en svår hjärnskada konstaterades. När flickan var tre månader gammal, avled hon. Det dödsfallet ledde senare till den uppmärksammade häktningen av en barnläkare.


• I mars 2009 hämtade polisen den specialistutbildade överläkaren på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Solna tingsrätt häktade henne på sannolika skäl misstänkt för dråp på den lilla flickan som fötts i vecka 25 sommaren innan. Enligt åklagaren hade läkaren avsiktligt injicerat dödliga doser av narkosläkemedlet tiopenal samt morfin. Läkaren nekade och försattes på fri fot. 7 oktober konstaterade Socialstyrelsen efter utredning av inga fel begåtts av personalen, att praxis följts och att morfinhalterna var normala. Men den höga dosen tiopenal gick inte att förklara. Därför kvarstår brottsmisstankarna, anser åklagaren och fortsätter sin utredning

Läs mer

Inrikes | Mest lästa