Stockholms stadsbibliotek är en av världens mest berömda biblioteksbyggnader. Byggnaden, som ritades av Gunnar Asplund, utstrålar ett upphöjt lugn. Men de senaste åren har den varit föremål för intensiv debatt.

Stockholms stads planer på en stor tillbyggnad, med rivning av biblioteksannexen, har kritiserats hårt. I september vädjade Icomos, Unescos expertorgan för kulturmiljöfrågor, om ett stopp för projektet.

Och nu stoppar Stockholms stad tillbyggnaden.

– Naturligtvis har vi tagit intryck av den debatt som har varit, säger kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt (FP) och tillägger att hon som kulturborgarråd vill göra satsningar som uppfattas som positiva.

– Om man ska genomföra ett sådant här stort projekt så vill man ju att det ska ha ett starkt stöd av stockholmarna, säger hon.

Det officiella skälet till byggstoppet är dock att bibliotekstillbyggnaden blivit för dyr. Enligt en riskanalys från ett konsultföretag är investeringskostnaderna mycket osäkra.

Klart är i alla fall att kostnaderna dragit iväg. Redan för ett år sedan stod det klart att tillbyggnaden skulle kosta betydligt mer än de 795 miljoner som kommunfullmäktige tidigare beslutat att projektet får kosta.

– Vi beställde ett bibliotek för 800 miljoner som nu ser ut att kosta 1,4 miljarder, säger Madeleine Sjöstedt och tillägger att även driftskostnaderna riskerar att bli höga.

Den styrande borgerliga alliansen har nu kommit överens om att i  stället satsa på de befintliga biblio­teksfilialerna i Stockholm, och att utreda möjligheten att bygga en ny biblioteksfilial vid Slussen.

I debatten om Stockholms stadsbibliotek har många pekat på just nya Slussen som en lämplig plats för ett bibliotek.

– Alliansen tror på ett bibliotek här. Slussen kommer att bli en knutpunkt där vi gärna vill ha kultur, säger Madeleine Sjöstedt.

Gunnar Asplunds bibliotek vid Odenplan ska dock förbli stadens huvudbibliotek, betonar Madeleine Sjöstedt.

Asplunds biblioteksbyggnad, ibland kallad hattasken, invigdes 1928. Byggnaden beskrivs ofta som ett allkonstverk; Asplunds helhetstänkande syns i allt från de specialritade möblerna till bibliotekets inpassning i stadsmiljön.

Biblioteksannexen förstärker upplevelsen av huvudbyggnaden. En långsamt stigande trappa leder upp från den larmande Sveavägen till huvudentrén med Rotundan och kunskapens ljus.

Inom Stockholms stad har det länge förts diskussioner om en tillbyggnad av Asplunds bibliotek. Byggnaden har ansett för liten för ett huvudbibliotek. Asplunds boktempel har inte heller ansetts leva upp till kraven på ett modernt bibliotek.

2006 utlyste Stockholms stad, tillsammans med Sveriges arkitekter, en allmän arkitekttävling om en stor tillbyggnad.

Vann gjorde förslaget Delphinium, ritat av tyska Heike Hanada. Förslaget innebar att en hög glasbyggnad skulle placeras bakom Asplunds ”hattask”. Huvudentrén skulle flyttas och de k-märkta annexen skulle rivas.

Men kritiken lät inte vänta på sig, och för ett år sedan beslutade finansborgarrådet Sten Nordin (M) att projektet skulle läggas på is för en ekonomisk genomlysning.

På måndagen meddelade Madeleine Sjöstedt på sin blogg att tillbyggnaden stoppas. Oppositionsborgarrådet Roger Mogert, S, är kritisk till hur alliansen hanterat frågan.

– Det är uppseendeväckande att man gör så här utan att prata med oss. Vi har varit eniga om det här projektet hela vägen.

Fakta

Stockholms huvudbibliotek är inrymt i Asplunds byggnad med tillhörande annex. 2006 utlyste Stockholms stad en internationell arkitekttävling om en stor tillbyggnad. Bland politikerna fanns förhoppningar om att tillbyggnaden skulle bli ett sensationellt nytillskott.

Tävlingen lockade ett stort antal tävlande, men få internationellt erkända arkitektnamn.

Kritiker pekade på det svåra i att skapa en ny märkesbyggnad intill en byggnad som redan har ikonstatus. Det vinnande förslaget, Delphinium, blev också mycket omdebatterat.

I september vädjade Icomos, Unescos expertorgan för kulturmiljöfrågor, om ett stopp för projektet. Icomos menade bland annat att den stora tillbyggnaden skulle överskugga Asplunds byggnad.

Förra veckan kom också en protest från Europa Nostra, Europas ledande organisation för det europeiska kulturarvet.

GUNNAR ASPLUND

Gunnar Asplund (1885-1940) har satt Sverige på arkitekturkartan som ingen annan. Internationellt räknas han som en av de stora 1900-talsarkitekterna.

Han skapade byggnader som var moderna och samtidigt djupt förankrade i historien. Hans verk är berömda för sin förmåga att åstadkomma starka känslomässiga upplevelser.

Med fantasi och inlevelseförmåga skapade han en arkitektur som inte enkelt låter sig kategoriseras.

Asplund intresserade sig mycket för den rumsliga regin – människans väg genom byggnaden – vilket man bland annat kan uppleva i Stockholms stadsbibliotek.

Asplund var också huvudarkitekt för Stockholmsutställningen 1930. Tillsammans med Sigurd Lewerentz skapade han Skogskyrkogården, som är klassad som världsarv av FN-organet Unesco.