De två skadade svenska skyttesoldaterna får vård på det välutrustade tyska fältsjukhuset Marmal. Den ene soldaten har träffats i sidan av bålen medan den andre träffats i höften.

–Den ena killen mår bra, och har ett bandage. Den andre killen som skadats i höften är sövd för att hålla honom stabil. Han kommer att vara sövd några dagar till, men jag har inte uppfattat att det är livshotande, sade chefen för Afghanistanstyrkan överste Olof Granander till SvD igår kväll.

Attacken skedde i Chimtal, 16 km väster om den svenska huvudbasen i Mazar-e-Sharif i norra Afghanistan. I samma orosområde angreps en svensk patrull den 23 juli av en grupp med koppling till talibanerna. Även då dödades tre upprorsmän.

I torsdags klockan 22.40 rullade en svensk-finländsk patrull på huvudvägen. I täten körde en pluton med tre Stridsfordon 90. De två takluckorna bak på stridsfordonen stod öppna, i öppningarna stod skyttesoldater på bägge sidor eldberedda och observerade terrängen.

Plötsligt kom fem till sju skott från raketgevär mot stridsfordonen. Soldaterna hann inte ens ducka. En granat träffade ett stridsfordon i vagnens bakre del. Skottet tog i vagnens pansarskydd som splittrades, och de två skyttesoldaterna träffades när splitter slog ner i stridsutrymmet.

Direkt därefter beströks svenskarna med eld från kulsprutor och automatkarbiner. Det träffade stridsfordonet svängde omedelbart runt och öppnade eld med kanon och kulspruta mot upprorsmännen. Även de andra stridsfordonen öppnade eld och striden varade i tio minuter.

–För våra soldater är det jättebra att vi har Stridsfordon 90 så att vi kan besvara elden blixtsnabbt. På 60 sekunder vände de ett underläge i ett bakhåll till ett överläge. När striden var över backade man ner i skydd och tog hand om de skadade, säger Olof Granander som själv kom till platsen då.

Hur ser du på säkerhetsläget?

–Det är en ökad aktivitet av motståndsgrupperingar i vårt ansvarsområde. De är mer hårdföra och använder mer komplexa metoder. Därmed har säkerhetsläget för våra soldater förändrats, men samtidigt har vi vidtagit motåtgärder i form av bättre skydd och verkan. Det är en balans, men risken att bli attackerad i vårt område har ökat, säger Olof Granander och tillägger:

–I vissa delar har befolkningens stöd för oss ökat i takt med våldet, i andra byar har man gett upp hoppet eller har skrämts av upprorsmakarna att vara lojala med dem.

Mikael Holmström

08-13 56 36

mikael.holmstrom@svd.se

Fler artiklar