Vid EU:s försvarsministermöte i Göteborg förra veckan diskuterades det allt värre läget i Afghanistan. Det är visserligen Nato som leder den internationella fredsstyrkan Isaf i Afghanistan. Men EU-länderna bidrar med 30000 soldater och officerare till den styrkan. Det är också EU:s ansvar att stötta uppbyggnaden av afghanska polisen.

Storbritannien är det EU-land som har den största militära truppen, men också många stupade.

–Vi har en besvärlig situation i Afghanistan. Därför har vi i år trappat upp vår truppstyrka från 8300 till 9000, vilket är väldigt många. Vi har fått betala dyrt för detta i form av skadade och förluster i människoliv. Totalt har 218 dödats under de år vi varit där, säger Ann Taylor, brittisk minister för internationellt försvar och säkerhet i en exklusiv intervju med SvD.

Natos befälhavare i Afghanistan, USA-generalen Stanley McChrystal, har varnat för att situationen förvärras. Men Ann Taylor håller inte riktigt med – läget växlar. På en del håll där talibanerna varit starka har Isaf tagit strid med dem, på andra håll tar afghanerna alltmer ansvar för sin egen säkerhet.

–Det sker mycket positivt, men när utvecklingen går framåt i ett område så ändrar upprorsmännen sin taktik: byter områden, växlar terräng och så vidare. Det krävs en uthållig insats för att det positiva ska bestå, understryker Ann Taylor.

Hon påminner om att insatsen i Afghanistan startade därför att 11-septemberattacken mot USA styrdes därifrån. I Madrid dödades 191 personer av bomber på pendeltåg i mars 2004, i Storbritannien krävde tågbomber 52 dödsoffer sjunde juli 2005.

–Säkerheten i Afghanistan är viktig för folket i Storbritannien. De är viktigt att de som planerar ohyggliga grymheter inte får en sådan fristad igen.

Finns det verkligen ett sådant hot mot Europa?

–Ja, absolut, svarar Ann Taylor.

Hon var åren 2001–2005 ordförande för den inflytelserika brittiska Underrättelse och säkerhetskommittén som övervakar kampen mot terrorn.

–Vårt långsiktiga mål är att skapa förutsättningar för att Afghanistan på egen hand kan stoppa att landet blir en fristad för terror. Det handlar om att förbättra kapaciteten hos afghanerna, både när det gäller säkerhet, armén, polisen och förbättra styret i Afghanistan. Afghanska regeringen når inte ut över hela landet och vi måste hjälpa dem att tackla korruptionen, poängterar Ann Taylor.

Samtidigt sviktar den internationella beslutsamheten. USA:s president Barack Obama dröjer med att sända fler trupper, i Kanada och Nederländerna diskuteras slutdatum. Svenska regeringen överväger en militär utökning i Afghanistan till 570 personer nästa år samt fler poliser.

Storbritannien anser att bördorna måste fördelas jämnare, framför allt inom Nato.

–Vi ligger långt framför. De som inte gett ett lika betydande bidrag som Storbritannien kan tillfrågas om att göra mer.

Och Sverige?

–Sverige bidrar militärt, inom EU med att träna poliser samt även i hjälpprojekt. Men det finns trots det mer att göra. Alla borde se över vad de kan göra, svarar Ann Taylor.

Svenska Afghanistankommittén kritiserade i tisdags att EU-länder som Storbritannien satsar mycket mer på militära insatser än på utveckling i Afghanistan.

–Det stämmer inte alls. Vi ger civil hjälp också. Men finns det inte militär säkerhet så går det inte att nå framsteg på de andra områdena. Då faller allt samman.

Mikael Holmström

08-13 56 36

mikael.holmstrom@svd.se

Fler artiklar