Tanken är att många ska anstränga sig mer för att hitta ett jobb.

Finansminister Anders Borgs (m) budget för 2008 innehåller nya hårda paket för dem som i dag står utanför arbetsmarknaden.

Bland annat sänks sjukersättningen efter tolv månaders sjukskrivning från 80 till 75 procent av lönen och deltidsarbetslösas möjlighet att fylla på lönen med a-kassa begränsas till högst 75 dagar. Det berör runt 68 000 personer, de flesta av dem kvinnor som blivit av med sina heltidsjobb.

Den politiska oppositionen kallar budgeten för brutal. Men Borg säger:

- Det är just i sådana här goda tider som man ska göra den här typen av reformer.

Regeringen medger att åtstramningen för de deltidsarbetslösa kan bli ekonomiskt kännbar för många. Borg räknar dock med att många av de som i slutet av nästa år blir utan a-kassa kommer att kunna hitta ett jobb.

- Vi har den starkaste arbetsmarknaden på 30 år och vi gör mycket för att underlätta för människor att få jobb, säger han med syftning på bland annat nystartsjobb, instegsjobb och nyfriskjobb.

Borg tycker att det är orimligt att det i dag i praktiken går att deltidsstämpla i nio-tio år.

- Då övergår omställningsstödet till att bli ett försörjningsstöd, säger han.

Borg tror stenhårt på att öka drivkrafterna för att börja jobba. Med regeringens förslag om ett ytterligare jobbskatteavdrag blir det mer lönsamt att gå från exempelvis sjukskrivning eller arbetslöshet till arbete. Samtidigt försämras olika ersättningssystem och konsekvensen blir att de som inte kan eller vill hitta ett jobb hamnar på efterkälken jämfört med de som har jobb. Inte heller pensionärer gynnas nämnvärt av den jobbinriktade politiken, om de inte kan tänka sig att ta ett jobb igen eller tjänar på att fastighetsskatten görs om.

I procent räknat får de lågavlönade mest när regeringen sänker inkomstskatten vid årsskiftet, men i kronor och ören blir skattesänkningen störst för dem med relativt höga inkomster.

Även om regeringens politik till en början innebär ökade inkomstskillnader, räknar regeringen med att den på lite längre sikt i stället kan leda till minskade inkomstklyftor i takt med att fler får jobb. Under de kommande åren ska 175 000 färre befinna sig i utanförskap, om regeringen får rätt.

Finansministern försäkrar att hela syftet med budgeten är att den på sikt ska ge full sysselsättning.

- Grundläggande för att man ska upprätthålla rättvisa i ett samhälle är att man har hög sysselsättning och låg arbetslöshet, säger han.

Oppositionen är också kritisk till hur fastighetsskatten avskaffas nästa år, särskilt med tanke på att förmögenhetsskatten redan tagits bort. Det leder till klipp på tiotusentals kronor för dem som har stora villor i till exempel Stockholms dyrare förorter.

Enligt finansdepartementets beräkningar är det just de som bor i Stockholm som tjänar mest på regeringens förslag, följt av de som bor i Västsverige. Minst effekt blir det för hushåll i övre Norrland och norra Mellansverige.