Rapporten presenteras idag på ett stort EU-möte om multiresistenta bakterier i Stockholm med hälsoministern Göran Hägglund (KD) som värd. För första gången har förekomsten av multiresistenta bakterier undersökts i samtliga 27 EU-länder plus Norge och Island mellan 2002 och 2007.

–Situationen är värre än vi trodde, kommenterar den svenska professorn och eldsjälen i kampen mot resistens Otto Cars, ordförande för det svenska nätverket Strama.

Resistensproblem finns i samtliga länder och mer än var fjärde person i flera EU-länder hotas av allvarliga infektioner.

Varje år beräknas 25000 personer i EU dö av infektioner med någon av de multiresistenta bakterier. Enbart sjukvårdskostnaderna för att vårda de drabbade beräknas till minst 1,5 miljarder euro per år.

Kartläggningen avslöjar samtidigt ett intressant mönster. Den fortfarande mest spridda och mest uppmärksammade multiresistenta stafylokock-bakterien som orsakar MRSA eller sjukhussjukan håller sakta på att minska sedan 2005.

–En glädjande utveckling som är en efterlängtad effekt av alla insatser som gjorts främst inom vården, säger Otto Cars.

Men istället har förekomsten av resistenta tarmbakterier som kallas ESBL som tidigare legat på en lägre nivå börjat öka med oroväckande fart. Det uppmärksammade utbrottet på neonatalavdelningen i Västerås nyligen då tre spädbarn dog berodde på sådan bakterie.

–Det är i realiteten dessa så kallade gramnegativa bakterier som utgör det nya stora resistenshotet, säger Otto Cars. Det kommer att kräva samma hårda arbete som mot sjukhussjukan.

Bristen på nya antibiotika är ett välkänt huvudproblem med resistenshotet eftersom intresset från läkemedelsföretagen inte är särskilt stort. Nu har EU-utredningen gått igenom två kommersiella databaser över läkemedel som håller på att utvecklas i hela världen. Syftet är att få fram konkreta fakta om den aktuella situationen vad gäller nya antibiotika.

Totalt hittade EU-gruppen 90 antibiotika som testades i olika stadier.

–Det kan jämföras med att till exempel cirka 860 nya preparat är under utveckling bara mot cancer, påpekar Otto Cars.

Men av dessa 90 var det endast 27 som skulle kunna ge någon förbättring jämfört med befintliga medel som finns redan nu och bara 15 av dem innebär en verklig förnyelse.

Särskilt oroande och uppseendeväckande anses det vara att mot det snabbast växande hotet – de resistenta tarmbakterierna – hittades bara två preparat.

–Dessutom befinner sig nästan alla nya antibiotika tidigt i utvecklingsprocessen med stor risk att slås ut och inte nå slutmålet. Bara en av 20 läkemedelskandidater blir i realiteten kommersiella produkter, säger Otto Cars.

Ett viktigt mål med dagens EU-konferens är att försöka öka EU:s engagemang i dessa frågor. Det gäller inte minst ambitioner att sätta fart på den tynande läkemedelsutvecklingen.

Det kommer att kräva ett nytt system som inte finns idag för att ta fram nya läkemedel där många trycker på för att EU ska bli en viktig aktör och inte minst finansiär.

Rapporten har gjorts i samarbete mellan EU:s smittskydddsorganisation ECDC, EU:s läkemedelsverk Emea och det internationella nätverket React (Action on Antibiotic Resistance).

Inger Atterstam

inger.atterstam@svd.se

Fler artiklar