Godis och läsk varannan dag och bara hälften av den frukt och grönt som växande kroppar behöver. Den sockerrika dieten är vardagsmat för de 2 600 barn
i åldern 4, 8 och 11 år som deltagit i Livsmedelsverkets undersökning av barns kostvanor.
– Det krävs satsningar överallt för att få till en förändring. Den uppskjutna handlingsplanen för kost och hälsa måste genomföras av regeringen och inte minst satsningen på att utbilda personal. Man måste börja prata om detta redan på mödravårdscentralen, säger Heléne Enghardt Barbieri, nutritionist på Livsmedelsverket.
– Det viktigaste i dag är att kraftigt begränsa godis och läsk. Gärna en halvering. Samtidigt bör fisk finnas på matsedeln två till tre gånger i veckan och mängden frukt och grönt behöver fördubblas.

På Lännerstaskolans förskoleavdelning i Nacka har man redan medvetet dragit ned på sockret i samband med exempelvis barnens födelsedagskalas.
– Vi tog ett principbeslut förra året. Barnen har så mycket socker omkring sig ändå i vardagen så vi tyckte inte att de behöver ha det på dagis också, säger Klara Bjärkstedt, barnskötare på avdelningen Linden.
När det är födesledagskalas dukar man upp ett långbord. Men i stället för att servera glass och bullar äter barnen vanlig mat.
– Hittills har inget barn klagat eller frågat efter sötsaker i samband med födelsedagsfirandet.
Tidigare har Livsmedelsverket studerat lite äldre ungdomars matvanor men den nya kartläggningen är den första sedan 1982 som helt inriktats på yngre barn. Resultaten offentliggörs på torsdagen och ska ligga till grund för de nya kostråd för skola och förskola som presenteras våren 2007.
– Mest förvånande är att redan 4-åringar äter så här. Det visar att det behövs hårdare regler i många familjer, som att man bara får äta godis på lördagar, säger Heléne Enghardt Barbieri.

Barnen, inklusive fyraåringarna, drack i snitt två deciliter läsk om dagen, och åt godis tre till fem dagar i veckan. 13 procent av barnen åt godis varje dag.
Till det kom snacks och bakverk och en vardagsmat präglad av ännu mer sötsaker som saft, sylt och marmelad.
– Jag blev bedrövad, men kanske inte överraskad. Undersökningen visar tydligt att svenska barn behöver äta mer näringstät mat, säger Heléne Enghardt Barbieri.
Vid studien 1982 användes en annan metod och resultaten kan därför inte säkert jämföras med de nya. En tydlig förändring är ändå att fett i dag står för 31-32 procent av energiintaget jämfört med 35 procent 1982.
Trots ett minskat fettintag var nu 15–20 procent av barnen överviktiga medan 1–4 procent redan hunnit utveckla fetma.
– Utifrån vårt material kan vi inte avgöra om fler blivit överviktiga, däremot tycks de överviktiga ha blivit ännu mer överviktiga.
De överviktiga barnen åt genomgående mer söta soppor, krämer och efterrätter än sina normalviktiga kompisar.

Några fler slutsatser:
• Barn till utlandsfödda föräldrar tycks äta mer frukt och grönsaker. Minst frukt och grönt åt flickor med svenskfödda föräldrar.
• Barn till föräldrar med längre utbildning åt näringsrikare mat.
– Barnens dåliga kostvanor är ett stort hot mot den framtida folkhälsan. Vi kan inte fortsätta så här, säger professor Claude Marcus, expert på barnfetma vid Karolinska Institutet.
– Personligen tror jag att vi måste börja med tvingande riktlinjer till skolor och dagis. Det behövs en ändrad syn på godis och läsk, men även till andra sötsaker som kräm, glass och söta flingor.
Närmast ska Livsmedelsverket analysera om barnen i undersökningen fick i sig mest onyttigheter hemma eller på skolan.

Henrik Ennart

08-13 56 29

henrik.ennart@svd.se

Fler artiklar | Blogg