Aldrig förr har Socialstyrelsen fått så många remissvar på något nytt vårdprogram som på förslaget till nationella riktlinjer för behandling av ångest och depressioner. Totalt 550 sidor med nästan uteslutande förödande kritik från olika utgångspunkter har vällt in till Socialstyrelsen och projektledaren Gunilla Nyrén.

– Överväldigande, säger hon.

Förslaget väckte stor uppmärksamhet när det kom i februari och betecknades som en historisk förändring. Samtalsbehandling ställdes före läkemedel och då framför allt KBT (kognitiv beteendeterapi). Socialstyrelsen gav auktoritet till nyordningen i dessa kontroversiella frågor

Kritiken lät inte heller vänta på sig. Först ut var företrädare för andra mer psykodynamiskt inriktade terapier. De kritiserade KBT-satsningen som felaktig, ensidig, patientovänlig och inte så bra eller bättre än deras egen terapivariant.

Däremot har det hittills varit tystare från den akademiskt styrda psykiatrin som är mer baserad på ett biologiskt synsätt och mer inriktad på läkemedelsbehandlingar. Den "klassiska" motståndaren till psykoterapin. Speciellt i vården av depressioner spelar dessutom läkemedel främst de så kallade lyckopillren - SSRI-preparaten - en helt dominerande roll.

Men nu slår psykiatrikerna - eller åtminstone flera av de ledande av dem - tillbaka. Det sker i flera av remissvaren till Socialstyrelsen. Ett av de skarpaste inläggen kommer från en arbetsgrupp inom Svenska Psykiatriska Föreningen, yrkesorganisationen för landets psykiatriker.

Den underkänner helt det vetenskapliga underlaget som använts för de kritiserade prioriteringarna - alltså att KBT ställs före läkemedel. De innehåller så "många tveksamheter att Socialstyrelsens legitimitet att uttala sig om psykiatrisk behandling har skadats", skriver gruppen under ledning av psykiatriprofessorn Hans Ågren vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg.

De liksom flera andra påpekar att ingen med erfarenhet av akademisk forskning ingått i prioriteringsarbetet och därför saknas vetenskaplig legitimitet till förslagen, anser de.

– Visst, det satt forskare i en så kallad faktagrupp, däribland jag själv, säger Hans Ågren. Men vår kommunikation förhindrades av Socialstyrelsen och därför blev det denna okunniga snedvridning för KBT och mot läkemedel.

Också de akademiska psykiatrikerna på Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet (KI) är skarpa i sin kritik. De skriver om totalt felaktiga prioriteringar, där högsta prioritet i vissa fall ges till i stort sett oprövade behandlingar men inte till läkemedelsinsatser.

– Det är så mycket fundamentala fel och brister att hela arbetet måste göras om, säger Johan Franck, sektionschef vid KI och verksamhetschef för Centrum för psykiatriforskning.

Socialstyrelsens svar är att de vetenskapliga slutsatserna till stor del kommer från en utvärdering som SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) gjort.

De många remissvaren har nu lett till att beslutet om att godkänna riktlinjerna som skulle ske i oktober skjutits upp till åtminstone nästa år.

– Vi håller på att sammanställa hela materialet, säger Gunilla Nyrén.

Hon är öppen för förändringar men tror inte att de väsentligaste slutsatserna i riktlinjerna kommer att bli så annorlunda.

– Vi ska också ha en dialog med kritikerna. Det finns så många missförstånd att klara upp, säger hon.


Inger Atterstam

Inger Atterstam

Fler artiklar

Tipsa andra

Vad är det här?

Vanligaste behandlingsmetoderna

Kognitiv beteendeterapi, KBT.

• Behandlingsmetod som i första hand arbetar med förändringsprocesser av tankar, känslor och handlingsmönster.

• Undviker att tala om omedvetna problem hos individen.

• Betonar samspelet mellan individ och omgivning, samt mer inriktad på här och nu än det förflutna.

• Strukturerad och kort terapiform med "hemläxor” för att lära in nya tankebanor och beteenden. Finns också som datorbehandling.

• KBT är grundad på inlärningspsykologi, tänkandets psykologi och socialpsykologi.

Interpersonell psykoterapi, IPT.

• Behandlingsmetod med fokus på individens sociala situation. Konflikter med andra, sorg och kriser är områden att arbeta med. En mycket strukturerad form av korttidsterapi, som får vara högst 16 gånger.

• IPT har sin grund i psykoanalys och relationell psykologi.

Läkemedel.

• I dag främst SSRI-preparat (selektiv serotoninåterupptagshämmare).

• Skonsammare alternativ till äldre läkemedel mot depression, hjälper också mot ångest och är inte beroendeframkallande.

• Ges i dag för att behandla även tvångssyndrom, panikångest, posttraumatisk stress och social fobi.

• Fungerar genom att balansera nivån av bland annat signalsubstansen serotonin, som har betydelse i sjukdomar som depression och ångest. Ett av världens mest förskrivna läkemedel. Ges under minst ett halvår. Biverkningar.

Psykodynamisk terapi, PDT.

• Behandlingsmetod som utgår från det omedvetna samt hur individen utvecklats med sin historia.

• Betonar att omedvetna motiv, tidigare erfarenheter och alla relationer påverkar sättet att handla, reagera och förstå det som pågår i nuet.

• Längre terapiform med samtal 1-2 gånger per vecka.

• Förändring genom att bli medveten om det förflutnas roll och ens omedvetna.

• PDT har en grund i Freuds psykoanalys, i dag påverkad också av anknytningsteori och emotionsforskning.

Läs mer

Inrikes | Mest lästa