Alltsedan Edward Jenner 1796 genomförde världens första vaccinering har strategin hyllats som en av de största medicinska framgångarna. En självklar bastion i folkhälsoarbetet.

Och Just nu står vaccinering i centrum som sällan förr. Det samlade budskapet är: vaccinera dig, det är enda räddningen från pandemin.

Men trots succén har det alltid funnits en liten men hård kärna av aggressiva motståndare till vaccinering. Antroposoferna är kanske de mest kända, olika religiösa grupper ingår också och på senare år har till exempel föräldrar till autistiska barn anslutit.

Motsättningarna har lett till svåra låsningar. Skolmedicinen försvarar vaccinering och vill inte ens diskutera eventuella risker väl medveten om att så många som möjligt måste delta om vaccinering ska fungera. Kritikerna fastnar ofta i snåriga konspirationsanklagelser med hemliga dolda agendor.

Denna antagonism spelas nu upp på nätet inför öppen ridå och de diametralt skilda uppfattningarna skapar förvirring.

Vad handlar då schismen om?

En viktig utgångspunkt är världens hittills första och största erfarenhet av massvaccinering mot just svininfluensa. Den genomfördes med imponerande snabbhet i USA under tio veckor 1976 och slutade i katastrof. Bakgrunden var att en soldat misstänktes ha smittats av ett nytt svininfluensavirus. Politiker med president Gerald Ford i spetsen reagerade snabbt. Vaccin massframställdes och en omfattande vaccinering drog igång uppbackad av en stark pr-apparat. 40 miljoner amerikaner hann få vaccinet innan projektet tvärt stoppades. 500 fall av den neurologiska sjukdomen Guillain-Barré (GB) hade upptäckts bland de vaccinerade vilket var åtta gånger fler än normalt. 25 personer avled i GB jämfört med en enda i svininfluensan.

Officiella utredningar har inte kunnat förklara ökningen av GB och olika teorier har lanserats. Ett viktigt påpekande är att siffrorna trots allt var små; 40 miljoner vaccinerade - 500 GB-fall - 25 dödsfall.

I informationen om det svenska och de tre andra prototypvaccinerna för H1N1-vaccinet anges nu Guillain-Barré som en "mycket sällsynt" biverkan.

GB är en sjukdom med stark koppling till infektioner. Kycklingbakterien CampylobacterSpeciellt har speciellt pekats ut men enstaka fall har också rapporterats för influensa och för flera olika vacciner.

Det totalt dominerande dödliga vaccinhotet är enligt diskussionen på nätet ändå substansen skvalen (squalene på engelska). Det är ett ämne som kommersiellt tas från hajleverolja, men som också till exempel finns i oliver och som kroppen producerar när kolesterol omsätts.

Skvalen finns i det svenska vaccinet från Glaxosmithkline och i läkemedelsföretaget Novartis prototypvaccin som ett så kallat adjuvans. Det vill säga ett ämne som ska öka immunsvaret mot vaccinet och skydda bättre.

Att ta fram mer effektiva adjuvans som är "starka" och retar immunförsvaret mer är en viktig del av vaccinforskningen.

Skvalen har varit aktuellt i den inflammerade amerikanska debatten om ”Gulf War Syndrom”. Av soldaterna som deltog i Gulfkriget fick omkring 30 procent svåra diffusa symtom som fibromyalgi, kronisk trötthet och minnesproblem.

Skvalen i ett vaccin mot anthrax pekades snabbt ut som tänkbar orsak. Men ett flertal undersökningar under årens lopp har inte bekräftat teorin men farhågan lever kvar på nätet. Där framställs skvalen som ett dödligt nervgift som kan orsaka en mängd skräckinjagande sjukdomar särskilt bland barn.

Den inhemska kritiken kretsar kring kvicksilver. Det ingår i vacciner som konserveringsmedel och har varit ett kärt ämne bland svenska kvicksilvermotståndare i årtionden. I det svenska vaccinet mot svininfluensa finns ämnet tiomersal. Det har använts i 60 år och innehåller 50 procent ethyl-kvicksilver men är på väg att fasas ut .

Tiomersal orsakar autism hos barn, upprepar nu upprörda larmare på nätet. Men utan bevis. Det som studerats noggrant är ett eventuellt samband mellan mässlingsvaccin och autism efter larm på 90-talet - men några kopplingar har inte kunnat hittas.

Inger Atterstam är SvD:s medicinreporter.

Inger Atterstam

inger.atterstam@svd.se

Fler artiklar