Det har kallats kvinnofälla och ger bara 3000 kronor i månaden för den som väljer att vara hemma med sitt lilla barn. Idén om ett vårdnadsbidrag avfärdades tidigt som en flopp av kritikerna och frågan skaver inom den borgerliga alliansen.

Men för socionomen Anna Jenemark och hennes man Staffan i Birkastan var det självklart att inte sätta sin son Adam i förskolan.

–Jag var själv hemma när jag växte upp. Jag tror att föräldrarna är viktiga de första åren så att man får en trygg anknytning. Jag har ansvar för hur Adam ska formas. Jag vill inte lämna över ansvaret till någon annan och förlora kontrollen, säger Anna Jenemark.

Förespråkarna ser reformen som ett sätt att öka valfriheten och ge barnen tid med sina föräldrar. För kritikerna är vårdnadsbidraget en bidragsfälla för kvinnor. En genomgång som SvD gjorde i januari visade att intresset för bidraget var svagt och att nio av tio som tagit ut det var mammor.

På uppdrag av SvD har Stockholms 14 stadsdelar nu tagit fram statistik över hur många bidrag de beviljat sedan den 1 juli 2008, då starten för bidraget gick.

Kartläggningen visar att utfallet skiljer sig stort mellan olika stadsdelar. I ytterförorterna är intresset större än i mer välbärgade närförorter.

I Älvsjö har endast 4,3 procent av barnen föräldrar som stannat hemma mot vårdnadsbidrag. I Spånga–Tensta är det nästan tre gånger så många.

I Rinkeby har en stor andel av mammorna med vårdnadsbidrag somalisk bakgrund – en grupp som generellt redan tidigare har lyckats dåligt på arbetsmarknaden.

Men bilden är också mer komplicerad än så: I innerstaden är bidraget nästan dubbelt så populärt på Östermalm som på Norrmalm och en något större andel på Kungsholmen än på Södermalm har fått det.

Och från föräldrar som valt att stanna hemma med barn återkommer argument om aktiva val och en vilja att för ett tag sätta barn före karriär.

Som Staffan Jenemark, Adams pappa:

–Många tycker nog inte att de har råd att vara hemma länge. Men vi offrar en hel del ekonomiskt och har ingen bil, ingen sommarstuga och ingen tv, säger han.

Vårdnadsbidragets historia började med den borgerliga regeringen på 1990-talet, men försvann efter att den förlorat makten. Sedan dess har det varit en hjärtefråga för Kristdemokraterna och en källa till borgerlig split. Folkpartiet vill egentligen avskaffa det. De socialdemokratiskt styrda storstadskommunerna Malmö och Göteborg har med hänvisning till ideologi och ekonomi inte infört bidraget.

Vänsterpartiet gillar inte KD-politiken och Miljöpartiet har förespråkat sin egen variant.

Men SvD:s kartläggning visar nu att reformen i Stockholm – långt från det kristdemokratiska kärnområdet – lockat nästan var tionde förälder i fyra stadsdelar. Totalt har 1485 stockholmare nappat på idén. Det motsvarar drygt 7 procent eller vart fjortonde barn i den aktuella åldern. Många har valt att ta endast några månaders vårdnadsbidrag.

Det är å ena sidan en bra bit till regeringens bedömning att uppemot 15 procent av föräldrarna skulle vilja vara hemma med sina barn istället för att använda den kommunala barnomsorgen. Men å andra sidan: vårdnadsbidraget är idag lika populärt i storstaden som i småländska Markaryd. Och just i Markaryd har Kristdemokraterna större väljarstöd än i någon svensk kommun: 44 procent. I Stockholm röstade under 4 procent på partiet.

På en gräsmatta i stan tultar Adam runt med sin favoritboll. Först var Anna Jenemark hemma i 13 månader, sedan tog Staffan över i fem månader medan Anna jobbade 75 procent. Med Adam hemma, ett till barn i magen och planer på kanske två till så blir det många år med begränsad tid på arbetet för Anna Jenemark.

Nu är de hemma halva tiden var och Anna Jenemark är nöjd:

–Man har ju hört om barn som tar sitt första steg på dagis. Jag skulle inte vilja missa viktiga steg i hans utveckling. Vi lever så nära varandra att jag vet precis vad han vill när han pekar på något.

Hannes Delling

hannes.delling@svd.se