Gustav hittar den så kallade hjärnsynkronisatorn på internet och blir nyfiken. Enligt beskrivningen får man med hjälp av maskinen bättre inlärningsförmåga och ökad hjärnkapacitet. Han beställer hem startpaketet för 3 700 kronor.

Första gången Gustav använder maskinen väljer han det kortaste programmet. Han hinner använda sin nya hjärnsynkronisator i drygt fem minuter, sedan blir allt svart.

– Jag hittar honom på golvet, i kramper. Han slutar andas och jag ringer ambulans. Det var riktigt dramatiskt, berättar hans sambo för SvD.se.

Det enda Gustav själv minns av händelsen är starkt skiftande färger, blinkande ljus och avslappnande toner.

Maskinen tillhandahålls av L'Académie Internationale De Culture Humaine Intégrale, förkortat AIC, och ingår i den så kallade Celestemetoden. Metoden går ut på att ”uppnå mentalt, känslomässigt och kroppsligt välbefinnande”.

För Gustav slutar det precis tvärtom. Den kollaps maskinen enligt Gustav framkallar visar sig vara ett epileptiskt anfall. Han menar att han aldrig under hela sitt liv lidit av epilepsi – nu får han inte köra bil på ett halvår.

Gustav har nu anmält företaget till Konsumentverket.

– Det här är inte klokt. Vi vill varna andra människor. Det här är ju livsfarligt. Det är en idiotmaskin, säger hans sambo.

AIC beklagar det inträffade, men menar att de upplyser på hemsidan och i produktens manual att maskinen inte ska användas om man lider av neurologiska sjukdomar.

Men den här personen hävdar ju att han inte lider av epilepsi?

– Om det ligger i ens väsen så kan det triggas. Det här är någonting allvarligt som den här personen burit på utan att veta om det. Alla människor har ju massa olika saker inom sig som måste rensas ut. Vi håller inte på med de här sakerna för att få folk att må dåligt. Vi tycker att det är tråkigt att det här har hänt, svarar AIC:s generalsekreterare och rektor Lars Helge Swahn.

Sandor Alexander Markus, hjärnsynkronisatorns skapare, förklarar att maskinen är baserad på ljud- och ljusvågor ”som ska få hjärnan i ett avslappningstillstånd”.

Enligt Sandor Alexander Markus används maskinen bland annat i USA för att förbättra inlärningsförmågan hos studerande. Han tycker inte att företaget brustit i sin information och beklagar att Gustav känt sig tvingad att vända sig till Konsumentverket.

– Det är som med ett cigarettpaket, där det står att det är dödligt att röka. Och sprit är ju inte bra för hjärtat. Så om man får hjärtproblem, ska man då gå till Konsumentverket och anmäla Systembolaget?

Anna Strandberg, utredare vid Konsumentverkets avdelning för produktsäkerhet, säger till SvD.se att varor och tjänster ”inte får orsaka skada på person”.

– Om det är så att den här produkten kan framkalla epilepsi hos någon som inte haft det förut, så är det en skada. Då kan vi kräva att företaget återkallar och ändrar produkten, säger Anna Strandberg.

Som exempel lyfter hon fram en marknadskontroll, där det slås fast att gungor inte får överstiga en viss g-kraft eftersom det kan orsaka hjärnskador som i vissa fall kan leda till epilepsi.

Att AIC på sin hemsida och i maskinens manual varnar personer med epilepsi eller ”mentala problem” innebär inte att företaget står utan ansvar vid komplikationer.

– Generellt sett säger lagstiftningen att om man utelämnar väsentlig information om en produkt så utgör det en vilseledande marknadsföring. Om det här är väsentlig information så bör den finnas med i marknadsföringen, säger Christine Holst, jurist på Konsumentverkets rättsavdelning.

AIC:s hjärnsynkronisator undersöks nu av Konsumentverket.

Fotnot: Namnet Gustav är fingerat.

Henrik Ståhl

08-13 59 24

henrik.stahl@svd.se

Fler artiklar