Under de senaste åren har flera milstolpar passerats när det gäller homo-, bi- och transpersoners rättigheter.

En var rätten för homosexuella att adoptera barn. En annan var möjligheten för lesbiska kvinnor att insemineras i Sverige. Och nu i april kom den könsneutrala äktenskapslagstiftningen efteren lång och högljudd samhällsdebatt.

Claes Nyberg, ordförande för Pridefestivalen, är liksom flera andra som SvD talat med lättad över att äktenskapskampen är över.

– Den har lagt sig som en filt över andra frågor i fem år. Nu kan vi gå vidare.

SvD har intervjuat nyckelpersoner inom hbt-rörelsen och svaret på vad de vill driva som nästa stora nationella debattfråga är nästan enhälligt: Transpersoners rättigheter.

– Vi har ett socialdepartement som har begravt frågorna på ett mycket cyniskt sätt. Det är enorma kränkningar i den gamla lagen från 70-talet. Vi har dessutom världens mest hårdtolkade namnlagar, säger Claes Nyberg.

Som det är i dag måste den som byter kön tvångssterilisera sig och skilja sig. Ett utredningsförslag har legat två år på socialminister Göran Hägglunds (KD) bord utan att något hänt. Även RFSL, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter, tror att frågan om transpersoners rättigheter kommer att bubbla upp.

– Det har inte utkristalliserat sig en ny nationell fråga efter äktenskapsfrågan. Jag tror att det blir transpersoner samt namnlagen och hur den tolkas så olika i landet, säger förbundsordförande Sören Juvas.

Regeringsrätten har flera fall på bordet där kammarrätter tolkat namnlagen olika och sagt nej eller ja till namnbyten. Ett färskt exempel är en 53-årig man från Malmö, som är transperson och ville registrera sig som Tina. Kammarrätten sade ja, men Skattemyndigheten överklagade.

På RFSL:s ungdomsförbund tror ordförande Felix König att det snart kommer att hända saker i frågorna.

– Transpersoner är en väldigt utsatt grupp och vi har en av de mest ålderdomliga lagstiftningarna. Vi pratar också mer och mer om namnlagen. Det är inte okej att vuxna människor inte får välja vad de ska heta.

Mian Lodalen, debattör och journalist, lyfter fram att hbt-utvecklingen ändå gått snabbt.

– Det är underbart härligt att komma ut som homo och bi idag jämfört med då. Jag är född på 60-talet och var sjukdomsförklarad när jag kom ut, säger hon.

– Men transpersoner är där homosexuella var på 50-talet. De ses fortfarande som jätteudda konstiga människor. Och tänk att man får rösta, köra bil och köpa sprit, men inte bestämma vad man vill heta.

Börje Vestlund (S), är ordförande för riksdagens hbt-grupp. Han är övertygad om att transfrågan blir en stridsfråga i höst.

– Jag vill absolut ändra förslaget, vi behöver en modern bra svensk lagstiftning.

Men Li Sam, som föddes i en mans kropp och nu lever helt som kvinna, är inte imponerad av hbt-rörelsens engagemang hittills.

– Problemet med Pride och RFSL är att de vet alldeles för lite om vad transsexualitet är, de pratar om transpersoner och inser inte att det stora flertalet som byter kön är heterosexuella personer, säger hon.

Däremot välkomnar hon en ny lagstiftning. Men hon sågar det nuvarande förslaget.

– Det är avsevärt mer diskriminerande än den gamla lagen. Transsexuella ska tvångskastreras och man ska inte få spara ägg och spermier.

Avviker från könsnormen

Transperson är ett paraplybegrepp för alla som avviker från könsnormen, och har inget med sexuell läggning att göra.

Transsexuella anser sig vara felkönade och vill korrigera sitt kön.

Intergender är en person som definierar sig som att befinna sig mellan eller bortom de traditionella könsrollerna.