Sverige ligger långt efter många andra länder när det gäller att jämföra hur bra offentliga verksamheter fungerar för dem som ska utnyttja servicen. Det finns ingen tradition att öppet redovisa skillnader i kvalitet, köer, tillgänglighet, resultat eller kostnader. Det anses inte juste att offentligt hänga ut dem som är sämst.

- Nej, där finns nog en bakgrund, men under senare år har vi dragits in i flera internationella jämförelser med andra EU-länder och USA. Vi har verkligen inget att skämmas för men det har också gett oss inspiration att försöka hitta metoder att göra ganska närgångna jämförelser av den svenska sjukvården, berättar Roger Molin, avdelningschef på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Den 19 juni levereras den första svenska rapporten där man jämför landstingen och sätter betyg på dem. Stroke, olika cancerformer, hjärtinfarkt, diabetes, reumatism och flera andra vanliga diagnoser ingår i materialet. Varje jämförelse innehåller cirka 50 så kallade indikatorer. Det handlar om medicinska
resultat som överlevnad, komplikationer och om behandlingen måste göras om med mera. Sedan väger man in kön, tillgänglighet, kostnad och bedömningar som patienten gjort av den vård man fått.
- Det svåra är sammanvägningen, att resultaten är rättvisa och relevanta. Patienterna och skattebetalarna har rätt att få veta hur det fungerar i just deras landsting och om de får valuta för pengarna, säger Roger Molin.

Nästa steg blir att lägga ut materialet på nätet, att hela tiden hålla det färskt och att så småningom även bryta ner det på sjukhusnivå och kliniknivå.
Roger Molin vet redan nu att skillnaderna kommer att vara mycket stora mellan olika landsting och det kommer tvinga fram en snabb utveckling bland dem som får sämst betyg.
- Alla erfarenheter av sådana här jämförelser visar att effekten blir mycket stor, att de som har problem lär sig snabbt av andra för att slippa skylta med att vara sämst. Här finns en stor potential att förbättra svensk sjukvård, säger han.
Ann-Magret Knapp (s), landstingsråd i
Gävleborg, håller med:
- Det är bara positivt. Med resultatet i handen kan jag ställa krav på vår egen verksamhet om den ligger illa till i jämförelsen. Det blir viktigt att göra något för att inte förlora patienter. Den enda svagheten jag kan se är att bedömningarna kanske inte blir lika över hela landet.

Christer Rosén, chefsläkare på länssjukhuset i Kalmar, har också invändningen att det kan blir felaktigheter i materialet som det sedan är svårt att ändra på.
- Men framför allt är detta precis vad svensk sjukvård behöver. Det kan nästan bara komma gott ur det här, att man sätter fingret på kvaliteten och ökar konkurrensen. Det här är självklart i länder med mycket privat vård eftersom den hela tiden måste kunna visa hur bra den är för att få kunder. Den kulturen har vi inte haft i Sverige, säger han.

Fredrik Mellgren

08-13 58 59

fredrik.mellgren@svd.se

Fler artiklar