Det brottsbekämpande och rättsliga samarbetet inom EU måste i högre grad satsa på att komma åt och lägga beslag på vinsterna från kriminalitet.

De gemensamma utredningar där olika EU-länders polismyndigheter samarbetar operativt för att bekämpa organiserad gränsöverskridande brottslighet, till exempel människohandel, narkotika och barnpornografi, måste bli fler.

Detta var ett par av de punkter som EU-kommissionären Jaques Barrot, med ansvar för bland annat rättsfrågor och migration, tog upp när det informella EU-ministermötet i går inleddes på Älvsjömässan i Stockholm.

Efter några timmars samtal, mötet är tänkt att vara av ett slags brainstorming om polissamarbete, migration och asylfrågor, ansåg Barrot och justitieminister Beatrice Ask (M) att mötet inletts "konstruktivt".

En grundfråga är hur informationsutbytet i samband med brottbekämpning ska se ut och hur långtgående det ska vara. I det dokument från kommissionen som ligger till grund för mötet betonas medborgarperspektivet. Effektiv brottsbekämpning ska vägas mot den enskildes integritet. Att Stockholmsprogrammet skulle innebära att vägen mot en överstatlig övervakningsmakt ligger öppen, vilket bland annat Piratpartiet hävdar, avvisas helt av Ask.

– Det är fantasier, det finns inga sådana förslag. Informationsutbyte ska vägas mot rättssäkerhet. Medborgarperspektivet innebär att man kan vända på frågan - på vilket sätt kan informationsutbyte öka tryggheten för enskilda medborgare, säger Beatrice Ask.

Hur informationsutbytet och polissamarbetet ska utvecklas och se ut i detalj kommer inte att bestämmas vid ministermötet. Det är först efter sommaren som Stockholmsprogrammets olika delar i detalj ska mejslas fram. Det sker inledningsvis genom ett stort antal bilaterala möten i Stockholm på hög tjänstemannanivå.

Det gäller även de känsliga frågorna om migration och asylmottagning. Att få fram en gemensam linje i de frågorna bedöms bli komplicerat. Det gäller inte minst hur de stora strömmarna av asylsökande till Grekland, Malta och Italien ska hanteras.

Italien har valt en tuff linje den senaste tiden och skickat tillbaka över 900 migranter till Libyen utan asylprövning. Malta tar emot flest asylsökande i relation till landets befolkning och landets inrikesminister Carmelo Missud Bonnici, som deltar i Stockholmsmötet, uttalade nyligen att Malta vill flytta 3000 asylsökande till andra EU-länder.

Bosse Brink

bosse.brink@svd.se

Fler artiklar