EU-ländernas ministrar med ansvar för rättsfrågor och migration samlas imorgon i Stockholm för att inleda arbetet med det så kallade Stockholmsprogrammet. I två dagar ska ministrarna sitta i session och avhandla tre huvudämnen: polisiärt samarbete över gränserna, migrationsfrågor och juridiskt samarbete.

Det informella ministermötet är första steget mot ett färdigt program. Sverige har som ordförandeland uppgiften att lotsa alltihop i hamn så att en färdig programtext kan antas i Bryssel i månadsskiftet november-december.

Tillväxten av gränsöverskridande organiserad brottslighet inom EU gynnas av unionens grundläggande principer om fri rörlighet för människor, varor och tjänster – på den punkten råder ingen oenighet bland experterna. Ett motvapen är operativt samarbete, för polisen inom Europol, för åklagarna inom Eurojust.

Målet för Stockholmsprogrammet är att förstärka och effektivisera samarbetet på en rad områden. Vilka blir då knäckfrågorna?

Svaret finns bland annat i det dokument som EU-kommissionen lagt fram inför mötet. Några av de viktigaste punkterna är:

Bättre utnyttjande av Europol. Automatisk överföring av uppgifter till Europol från de nationella myndigheterna. Utbildning av poliser – fler poliser måste bli medvetna om och använda sig av Europol i det praktiska arbetet.

–Det finns en kvardröjande rädsla inom de nationella polisorganisationerna. Idag är det inte alltid så att man litar på varandra och därför kanske inte lämnar ut uppgifter som kan förstöra den egna utredningen, säger Anna-Carin Svensson, ämnesråd i polisfrågor vid Justitiedepartementet.

Automatisk överföring av datauppgifter från nationella myndigheter till Europol är ett område som kommissionen pekar ut och som ska avhandlas i Stockholm. Vidden av och integritetsaspekten på ett sådant system kommer säkert att diskuteras.

Fyra pilotområden som gäller särskilt allvarlig gränsöverskridande brottslighet vill EU-kommissionen satsa på: människohandel, sexuellt utnyttjande av barn och barnpornografi, it-brottslighet, ekobrott och narkotikahandel.

Skillnader i EU-ländernas juridiska system lägger ibland hinder för effektiv brottsbekämpning. Vad ett lands polismyndighet kan fatta beslut om kan inte alltid andra länders polis göra. Men några radikala förslag till gemensam lagstiftning i riktning mot skapandet av ett europeiskt FBI kommer knappast att antas inom ramen för Stockholmsprogrammet.

–Det handlar mer om att göra verkstad av det länderna redan kommit överens om, säger Ann-Carin Svensson.

I sitt framlagda dokument pekar emellertid EU-kommissionen på behovet av vad man kallar en europeisk bevisinhämtningsorder som ska ersätta dagens splittrade regelverk. En sådan generell order skulle kräva ny lagstiftning.

Utredningar av gränsöverskridande kriminalitet kräver ofta att åklagare eller domstol begär att få ta del av handlingar eller att få höra vittnen som finns i ett annat land. Idag försvåras eller försenas ofta den processen.

Bosse Brink

bosse.brink@svd.se

Fler artiklar