När civilpoliser och aktivister från ”gatufesten” drabbade samman i centrala Stockholm i förrgår var det ett misslyckande för polisens nya taktik. I stället för att enligt planen snabbt gripa våldsverkare och låta festen fortsätta fick de civilklädda poliserna ägna all kraft åt att skydda varandra mot föremål som kastades mot dem.
En 17-årig man och en 24-årig kvinna anhölls i går misstänkta för våldsamt upplopp, av de över hundra som greps under bråken.

Dennis Töllborg, professor i rättsvetenskap i Göteborg, är kritisk till hur civilklädda poliser inträngda mot ett kafé fick veva med sina teleskopbatonger:
– Det var ett exempel på en väldigt dålig polistaktik. Att civilklädda poliser hamnar i ett sånt läge vet jag inte om jag kan komma ihåg att jag sett tidigare.
Taktiken kallas ”särskild polistaktik” och är ett resultat av de bittra lärdomar som ordningsmakten drog efter Göteborgskravallerna år 2001. Meningen är att täta led med kravallutrustad polis med hjälmar och sköldar, som ringar in både fredliga och våldsamma aktivister, ska ersättas av snabba ”kavalitetsingripanden”. Syftet är att undvika konfrontationer.

Men i förrgår på Sergelgatan i centrala Stockholm avvek de civilklädda männen, iförda kläder som skulle få dem att smälta in bland vänsteraktivisterna, så tydligt från demonstranterna att deras närvaro snabbt drog till sig uppmärksamhet. Sportkläder, maskering och palestinasjalar gör inte att poliser, 15 år äldre än snittet och 20 centimeter längre, tas som reclaim the streets-ungdomar.
Med sina skyddsvästar under kläderna gick de otympligt och
i öronen hade de synlig kommunikationsutrustning. ”De är inte precis osynliga för dem som vill hålla koll på dem”, konstaterar en av de ungdomar som deltog i aktionen.

Överraskningsmomentet när de ingrep var lika med noll och situationen urartade när de angreps av våldsamma aktivister.
– I det läget gick det inte bra, konstaterar polismästare Mats Vangstad, som följde insatsen.
Han, chef för operativa avdelningen vid polisen i Stockholms län, menar att felet var en misskalkylering av läget. Först när gruppen av poliser grep en ung man upptäckte de att de var kringrända av ilskna demonstranter på gatorna runtomkring.
– Det blev några riktigt heta minuter för dem innan de kunde undsättas, säger han.

Den nya polistaktiken, som ska användas nationellt, innebär att civilklädda får en viktigare roll. Genom att vistas nära demonstrationernas centrum ska de kvickt gripa in mot personer som till exempel krossar fönster, innan läget eskalerar.
Men poliser iförda anonyma kläder som khakibyxor och sportjacka kommer att möta samma problem som länge diskuterats om kravallutrustad polis. Efter kritik från bland annat JO, justitieombudsmannen, har polisen tagit fram en föreskrift om att poliser med hjälm ska bära ett synligt id-nummer för att anmälningar mot dem ska kunna utredas ordentligt.

Den som upplever att en civilklädd polis gjort sig skyldig till övervåld får det svårare:
– De kan ju inte ha ett nummer på sig precis. Där tänker vi att deras ansikten är synliga och att de ska kunna identifieras som alla andra människor, säger Kjell Lindgren, informatör på Stockholmspolisen.
Dennis Töllborg pekar på hur civila kläder brukar användas av poliser för att smälta in i miljöer där en uniform skulle utgöra ett hinder. Sedan, vid gripandet, är det uniformerade kollegor som tar över:
– Det är väl okej att civilklädda griper in om det är akut men i det här fallet var det ju planerat. Det är inte vettigt, säger han.

Största förlorarna, menar han, är de demonstrerande ungdomar vill anmäla polisvåld – men som låter bli för att de inte kan identifiera rätt ”gärningsman” bland poliserna på plats.
Chefs-JO Mats Melin har sett pressbilderna från Sergelgatan.
I hans ögon är det svårt att ens urskilja vilka på bilderna som är huliganer och vilka som är poliser.

Hur ska en anmälare då kunna identifiera poliser i civila kläder?
– Det vet jag ärligt talat inte. Men det vore mycket intressant att få in anmälningar och granska den saken.