Under de senaste decennierna har det blivit allt vanligare för kvinnor att föda via ett planerat kejsarsnitt. I dag är snittet den vanligaste operationen hos kvinnor i fertil ålder.

Men samtidigt som mängden operationer ökat har en intensiv debatt förts om snittets hälsoaspekter för barnen.

Nu har svenska forskare vid Karolinska Institutet (KI) upptäckt att barn som föds med kejsarsnitt får en annorlunda påbyggnad av DNA (arvsmassan) i de vita blodkropparna, jämfört med barn födda vaginalt. Detta har de gjort genom att ta blodprover hos nyfödda barns navelsträngar.

Under de två första dagarna såg forskarna skillnader i DNA-programmeringen, mellan kejsarsnittfödda och normalfödda.

– Vi tycker det är en banbrytande upptäckt, att kejsarsnitt kan påverka arvsmassan. Innan har man mest pratat om korttidsrisker för mamman och barn vid kejsarsnitt. Det här har en helt annan dignitet och tillför ett nytt synsätt att se på effekter av kejsarsnitt, säger Mikael Norman, professor och barnläkare vid KI, och en av forskarna som står bakom studien.

Han och hans kolleger ser upptäckten som en del i förklaringen till varför barn som föds via kejsarsnitt oftare drabbas av immunologiska sjukdomar som astma och allergi, cancer och diabetes senare i livet.

Forskarna tror att det kan vara skillnader i barnens stressnivå vid födseln som spelar en avgörande roll. Vid en vaginal förlossning byggs stressen upp gradvis och alla barnets försvarssystem är fullt påslagna.

–Och det är en bra, ändamålsenlig stress. Men vid ett kejsarsnitt är barnet helt oförberett, stressen kommer väldigt hastigt. Det finns djurexperiment som visar att negativ stress kan programmera avkomman, något som kan senare kan spela en roll för risken att drabbas av sjukdomar.

Orsaken till att DNA programmeras annorlunda hos kejsarsnittade barn är ännu inte helt klarlagd. Ytterligare forskning om födelsestressens betydelse och om vilka specifika gener som påverkas återstår att göra.

–Födseln är ett väldigt viktigt ögonblick för aktivering av olika gener och avstängning av andra gener, säger Mikael Norman och fortsätter:

–Att rucka på förutsättningarna med ett planerat kejsarsnitt kan vara en tidig mekanism som omprogrammerar DNA i de vita blodkropparna. En omprogrammering kan i sin tur öka risken för senare immunologiska sjuk- domar.

Forskarna anser att deras fynd kan bidra till debatten som förs kring planerade kejsarsnitt.

–Även om de flesta som föds med kejsarsnitt inte blir sjuka så ska man veta att antalet snitt ökar oerhört fort i västvärlden. Senare tids rapporter om ökad sjukdomsrisk och vår upptäckt som talar för annorlunda programmering av DNA kan förändra synen på planerade snitt.

Skulle du avråda från att genomföra ett planerat kejsarsnitt?

–Nej, men jag skulle gärna vilja att vårt fynd bidrar till att man får lite mer nyanserad syn på kejsarsnitt. Det har uppfattats som fullständigt okomplicerat, något man åker in och gör och sen är det klart. Det här blir ett argument i debatten, en viktig biologisk upptäckt.