Spärren får ingen annan effekt än ökad byråkrati, hävdar verket.

I mars presenterade den studiesociala kommittén förslaget att villkora studiemedlen ytterligare. Efter fyra år måste studenten kunna visa upp en grundexamen eller andra sammanhängande studier motsvarande tre år. Det ska alltså inte längre gå att plocka ihop kurser utan fördjupning år efter år. Den som klarat kravet kan sedan få rätt till studiemedel i två-tre år till, vilket kan vara nödvändigt för dem som läser på läkarprogrammet till exempel.

Syftet med förslaget är att öka genomströmningen på universiteten och högskolorna, alltså att få fler studenter att studera i rask takt. Men Högskoleverket (HSV) gör tummen ned för förslaget i sitt remissvar. Dels därför att det inte är tillräckligt utrett, dels därför att det innebär mycket jobb kring en liten grupp då HSV konstaterar att endast en av tio pluggar i mer än fyra år. Vidare kontrollerar Centrala studiestödsnämnden redan studenternas prestationer, påpekar HSV. Det går alltså inte att bara sitta av många kurser och ändå lyfta studiemedel.

Den studiesociala kommittén föreslog också att studiemedlet höjs med 400 kronor i månaden, ett förslag som varken dåvarande eller nuvarande högskoleministern vågat ge några utfästelser om. Men Högskoleverket stödjer tanken. Det om något skulle kunna förbättra studieresultaten eftersom studenterna kanske inte behöver jobba lika mycket vid sidan av studierna, resonerar Högskoleverket.