Centerpartiets lokal i centrala Jönköping utsattes natten till torsdagen för fönsterkrossning. Företrädare för partiet misstänker att attacken utförts i protest mot partiets förslag om särskilda avtal för nyanställda ungdomar.

Partisekreterare Jöran Hägglund är upprörd.

- Det är helt oacceptabelt. Vi kommer inte att ge vika för den här sortens påtryckningar, säger han till TT.

Den senaste tiden har liknande attacker utförts mot centern i Stockholm, Uppsala, Göteborg, Växjö, Kalmar och Umeå. Även Arbetsförmedlingens lokaler har på olika håll vandaliserats.

På internet och vid demonstrationer har "en fraktion av det Osynliga partiet" tagit på sig handlingarna. Eftersom attackerna riktats mot politiska partier har Säpos intresse väkts.

- Namnet dök upp för oss vid årsskiftet. Det är ett slags kampanjnamn. Att namnet är nytt behöver inte innebära att personerna bakom är nya, säger Anders Thornberg, informationsdirektör vid Säkerhetspolisen till TT.

Enligt Säpo är kampanjen sprungen ur Syndikalistiska ungdomsförbundet (SUF), och aktivisterna består av 15-25-åringar ur extremvänstern.

- Det är troligt att upploppen i Frankrike har inspirerat detta, men det är inte första gången arbetsrättsliga frågor förekommer i de här sammanhangen. Författningsskyddet är väldigt intresserade. Vi samlar all information och samarbetar nära med länspolismyndigheterna, säger Thornberg.

Även Anna-Lena Lodenius, journalist och författare som ägnar sig åt utomparlamentariska grupper, anser att Osynliga partiet mest är ett nytt namn på ett känt fenomen. Vid andra tillfällen kallar sig samma individer för Global intifada, Globalisering underifrån, Antifascistisk aktion eller Djurens befrielsefront, säger hon.

Lodenius beskriver de autonoma som en ny sorts vänster som lämnat -ismerna bakom sig och i stället fokuserar på olika sorters förtryck: patriarkat, fascism, kapitalism.

Ledare saknas, aktivister agerar efter en gemensam idé, men tar inte ansvar för vad andra gör. De tror inte på politiskt arbete, utan på direkt handling, enligt Lodenius.

Fenomenet har något decennium på nacken, men håller sig relativt konstant, även om föremålen för aktionerna varierar. Fysiskt våld mot personer har så här långt reserverats för rasister, nazister, och någon enstaka forskare som ägnar sig åt djurförsök, säger Lodenius.