De många så kallade vansinnesdåden som mordet på Anna Lindh, Mattias Flinks dödskjutningar och den brutala nedkörningen i Gamla stan i Stockholm har upprört och etsat sig fast i minnet. Den genomgående förklaringen har varit effekter av psykotisk sjukdom, oftast schizofreni, med upprepade varningar för att dessa enstaka händelser inte får stigmatisera alla psykiskt sjuka.

–Den bilden har också stötts av vetenskaplig forskning, säger Niklas Långström, våldsforskare vid Karolinska Institutet (KI) i Solna. Det finns fler än 20 studier som har rapporterat om starka samband mellan psykiatriska sjukdomar och våld. I de 20-talet som gäller schizofreni anges en fyra-sex gånger större risk.

Denna etablerade sanning ifrågasätts nu av den hittills största undersökningen av sambandet mellan schizofreni och våldsbrott. Den omfattar över 8000 svenska patienter som fått diagnosen schizofreni två gånger och över 80000 icke-sjuka kontrollpersoner. Samtliga följdes mellan 1973 och 2006 vad gäller till exempel domstolsutslag.

Slutsatsen är att våldsbenägenheten ökar kraftigt bland schizofrena, men bara om de sam- tidigt har en diagnos av missbruk – hälften av alkohol och resten andra droger. Bland dem hade 28 procent dömts för våldsbrott. För icke-missbrukande schizofrena var denna siffra 8 procent och i normalbefolkningen 5 procent.

–Skillnaden mellan personer med schizofreni i allmänhet och den så kallade vanliga befolkningen är alltså inte särskilt stor, säger Niklas Långström.

Han menar , liksom den brittiska kollegan Seena Fazel vid universitet i Oxford, att dessa resultat spelar en stor roll för att påverka attityderna till psykiskt sjuka.

–Men minst lika viktigt är att sätta fokus på missbruksproblematiken bland de psykiskt sjuka, säger Niklas Långström. Det gäller vid bedömningen av patienternas farlighet som görs till exempel inom rättspsykiatrin och naturligtvis också i vården av schizofrena och andra psykiskt sjuka. Eventuella missbruks- problem måste behandlas och tas på allvar.

–Helt riktigt, kommenterar Anders Printz, högste ansvarig för psykvården vid Socialstyrelsen. Vi är medvetna om sam- banden och dessa resultat gör att vi nu får satsa ännu mer på att samtidigt behandla båda dessa problem. En möjlighet är att öka läkemedelsbehandlingen mot missbruket, till exempel mediciner mot alkoholsug.

Inger Atterstam

inger.atterstam@svd.se

Fler artiklar