Första versen av ”Nu tändas tusen juleljus”, samt en vers av valfri melodi, utan ackompanjemang.

Det ingår i sångprovet för de elever som vill börja i fyran på populära Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm. De sökande ska också visa upp sina färdigheter i gehör och allmän musikalitet.

Men vid intagningen till landets särskilda profilklasser i mate-matik och fysik på högstadiet är det inte tillåtet med tester. Elever som bor i skolans upptagningsområde har förtur, om det är konkurrens om platserna.

Därmed riskerar de unga som har ”mest motivation och kapacitet” att bli utan plats, konstaterar utbildningsminister Jan Björklund (FP). Inte acceptabelt, anser han.

–Elever som är studiebegåvade ska ha rätt att utvecklas, oavsett vilket ämne de är duktiga i. Ingen ska behöva sitta och rulla tummarna av jämlikhetsskäl.

Utbildningsministern tycker att dagens regelverk är ”märkligt”:

–I både musik och idrott har vi elitutbildningar av olika slag, men i matematik och naturvetenskap har det varit tabu.

I förslaget till ny skollag, som Jan Björklund offentliggör i juni, avskaffas förbudet mot antagningsprov i teoretiska ämnen. ”Om en profilklass ska kunna fylla sitt syfte måste skolan kunna testa elevernas kunskaper och förutsättningar”, skriver utbildningsdepartementet i en promemoria som SvD tagit del av.

–Det räcker inte att vara intresserad för att gå i en sådan här klass. Hela idén är ju att studierna bedrivs i ett högre tempo, med mycket kvalificerade mål för undervisningen, där man redan tidigt i högstadiet kan komma in på gymnasiets kurser, förklarar Jan Björklund.

Regeringspartierna är överens om att det från årskurs sju ska vara möjligt att gallra sökande till elitklasser med hjälp av tester: elever med bäst resultat kommer in, medan de som misslyckas med provet inte är välkomna. I vissa fall, som Adolf Fredriks musikklasser, ska antagningsprov även i fortsättningen få användas redan från årskurs fyra.

–Jag inser att det här kommer att vålla strid och debatt, men den socialdemokratiska jantelagen som gäller de teoretiska ämnena ska bort, säger Jan Björklund.

Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas riksförbund, betonar att alla barns förmågor måste bejakas.

–På samma sätt som det ska vara tillåtet att vara duktig i idrott och musik tycker jag att det ska vara tillåtet att vara duktig i matematik. Det är belagt, enligt amerikanska studier, att understimulerade begåvade barn mår väldigt dåligt i skolan.

Den som är duktig i matte är nämligen sällan lika duktig i idrott, konstaterar hon.

–Det är ofta den lilla pojken eller flickan som står på skolgården och väljs sist när man ska ta ut fotbollslaget.

Att använda intagningstester är ”inget dramatiskt”, enligt Metta Fjelkner.

–Det är kul att vi har sådana som Zlatan Ibrahimovic, att de får lov att utvecklas. Men det finns matematikens Zlatan också. Jag vill ge fler Zlatan chansen i Sverige, både inom fotboll och matematik, säger hon.

Men Marie Granlund (S), skolpolitisk talesperson, är kritisk till att sökande till profilklasser med teoretisk inriktning ska sållas med hjälp av tester.

–Jag ser matte , svenska och engelska som en medborgerlig rättighet. Det är ämnen som alla behöver.

Alliansregeringens utbildningspolitik kommer att ”skikta samhället”, anser hon, och ser proven som ytterligare ett bevis på Jan Björklunds sorteringsskola.

–OECD och andra pekar på att den sammanhållna skolan, där man inte gör tidiga val och inte sorterar, är den mest framgångsrika, säger Marie Granlund.

Lova Olsson

08-13 52 17

lova.olsson@svd.se

Fler artiklar