Det förekommer uppgifter om en opublicerad lagrådsremiss signerad justitieminister Beatrice Ask, som tvingar internetoperatörer att lagra användares personuppgifter i ett halvår.

Syftet skulle vara att förhindra brott, och underlätta den omdiskuterade IPRED-lagen som ger skivbolag och andra upphovsmän rätten att i domstol begära ut personuppgifter på misstänkta fildelare.

Men uppgifterna om lagrådsremissen tillbakavisas bestämt att justitieministerns pressekreterare.

– Det finns ingen opublicerad lagrådsremiss som är signerad Beatrice Ask, säger Martin Valfridsson till SvD.se.

Den påstådda lagrådsremissen finns dock tillgängligt på internet. När SvD.se frågar justitieministerns pressekreterare om det 99 sidor långa dokumentet står han fast vid att det inte finns någon opublicerad lagrådsremiss. Dokumentet har rubriken "Lagrådsremiss" och beskrivs enligt följande: Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpning - genomförande av direktiv 2006/24/EG.

Martin Valfridsson vill inte spekulera om det kan röra sig om ett utkast eller arbetsmaterial.

– Det finns i alla fall ingen opublicerad lagrådsremiss. Det kan jag säga till hundra procent.

Kan det röra sig om en förfalskning?

– Det vill jag inte spekulera i.

Justitiedepartementet bekräftar däremot att – precis som SvD.se tidigare skrivit om – det just nu på departementet pågår ett arbete med implementeringen av EU:s nya datalagringsdirektiv.

– Det pågår en beredning av genomförande av lagstiftning kring datalagringsdirektivet, säger Martin Valfridsson.

Direktivet handlar om att alla EU:s medlemsländer ska införa en lagstiftning som tvingar teleoperatörer att spara information om e-post, sms, telefonsamtal och internetuppkopplingar.

Tidigare uppgifter till SvD.se gör gällande att den svenska propositionen läggs fram någon gång i juni, vilket också bekräftas av Valfridsson.

Frågan om bredbandsbolagens uppgiftslagring har hamnat rejält i hetluften sedan flera stora bolag som Alltele, Banhof och Tele 2 beslutat sig för att inte spara uppgifter.

Operatörernas agerande har skapat stor debatt då konsekvensen är att IPRED-lagen blir verkningslös om bolagen inte har uppgifter att lämna ut.