–När Fredrik Reinfeldt var här så var alla väldigt imponerade kan jag säga. Alla tyckte att han hade en proffsig framtoning och verkade lätt att samarbeta med. Jag ger gärna regeringen credit för det, att de svenska ministrarna varit bra på att vara här, att höra av sig till oss i kabinettet och att de är aktiva. Det bådar gott inför det svenska ordförandeskapet, säger Margot Wallström när SvD träffar henne på kontoret i Strasbourg.

Hon går till och med så långt i sitt beröm att Reinfeldt-regeringen varit klart bättre än den förra socialdemokratiska med Göran Persson som statsminister.

–De har tagit för sig mer och är med på alla möten och intresserar sig på ett annat sätt. Det märker vi tydligt.

Margot Wallström är en av den svenska socialdemokratins allra populäraste personer. Men nyligen gav hon i SvD besked om att hon inte tänker spela någon offentlig roll inom partiet när hon lämnar sin EU-post i höst.

Naturligtvis bryr hon sig om gamla vännen Mona Sahlin och sitt parti. Men hon hade hoppats på en större entusiasm för EU-samarbetet.

På frågan om vad hon tycker om att S-listan inför valet toppas av Marita Ulvskog med bakgrund som EU-kritiker blir svaret försiktigt.

–Med den beskrivning hon har blir det en utmaning för henne att visa att det handlar om att engagera sig. Det blir säkert en del uppförsbacke för henne, säger Margot Wallström.

Det förra svenska ordförandeskapet våren 2001 räknades som framgångsrikt och Wallström tror på en upprepning i höst.

–Men det är ett jättesvårt läge som Sverige har framför sig. Verkligen jättesvårt, säger hon och pekar på att Sverige kommer att få ta över mer och mer på grund av situationen i Tjeckien.

Margot Wallström menar att den svenska regeringen måste ha framförhållning och tänka på alla eventualiteter. Fokusera och bit inte efter ett för stort stycke är hennes råd.

–Det kanske handlar om att bestämma sig för Östersjöstrategin, klimatmötet och Stockholmsprogrammet. Det är tre sakfrågor som måste hanteras och där det underlättar om man försöker samarbeta med kommissionen. Och så måste man förbereda för en ny kommission under hösten.

Sverige har ett gott rykte och dessutom är svenskarna välorganiserade och att lita på, förklarar Margot Wallström.

–Säger man en sak kan man räkna med att det blir så. I kommissionen brukar vi säga att det är de små medlemsländerna som genomfört de bästa ordförandeskapen.

Den riktigt knepiga frågan under hösten blir annars Lissabonfördraget. Om den ekonomiska krisen slagit så hårt att den driver fram en ny folkomröstning i Irland. Det kan bli så redan i oktober om Irland lyckas förhandla sig till sina garantier.

– Det som hänt på Island kan ha flyttat opinionen på Irland att säga ja. Att den förankring och stabilitet som EU kan ge är viktig när krisen är allvarlig.

Men ingen kan förstås tvinga Irland till någonting. Däremot tror Wallström att både parlamentet och ministerrådet kommer att sätta press på Irland. Strategin är att försöka underlätta för Irland att komma tillbaka till frågan.

Vad händer annars?

–En väldig prestigeförlust för hela EU-samarbetet. Det skulle upplevas som ett enormt bakslag för EU om det faller på målsnöret och det skadar EU:s trovärdighet.

Om ungefär ett halvår slutar hon som kommissionär. Hennes lön är hög och efter tio år får hon nu en rejäl pension. Något som gett henne sura kommenterar i mejlboxen.

–Våra villkor är satta i relation till liknande tjänster inom FN och OECD. Det är sårande när man framställer det som att jag gjort allt av girighet. Det är förödmjukande, det accepterar jag inte.

1979 låg valdeltagandet på 62 procent, nu senast var det nere i 46 procent för hela EU och bara 38 procent i Sverige. Det är anmärkningsvärt lågt och det beror på ja- och nej-striden, tror Wallström.

–Det är nackdelen med folkomröstningar. De gräver ett djupt dike mellan folk och ja och nej lever sedan kvar i generationer. Precis som med kärnkraften.

Margot Wallström anser att hon kommit en bit på väg för att öka dialogen mellan EU och invånarna, vilket också kan stärka röstviljan. Men traditionerna sitter i väggarna och motståndarna är många mot att öppna upp EU. Men de kommer få ge sig, det finns ingen annan väg.

Även bristen på framträdande kvinnor inom EU-etablissemanget drar ner valdeltagandet, enligt Wallström. Kvinnorna verkar knappt finnas och just jämställdhetsfrågorna har Margot Wallström försökt bita sig fast vid.

–Det är ju inte klokt. Familjefotona från EU:s toppmöten består nästan bara av gubbar i mörka kostymer.

10 av 27 kommissionärer är kvinnor trots att det borde vara hälften, och Wallström hoppas nu på en första kvinnlig ordförande i kommissionen. Hon har också föreslagit att alla 27 medlemsländer nominerar både en kvinna och en man som det egna landets kommissionär. Med ett större urval borde det bli fler kvinnor, resonerar hon.

Men egentligen vill hon ha kvotering till toppjobben inom både kommissionen och parlamentet.

–Trycket ska hårdna och av partigrupperna måste man kunna begära varvade listor. Om bara kvinnorna får vara med kommer EU:s legitimitet öka, säger hon.

Fredrik Mellgren

08-13 58 59

fredrik.mellgren@svd.se

Fler artiklar