Med bara dagar kvar tills EU-parlamentet ska säga ja eller nej till det omdiskuterade telekompaketet, rapporteras om intensiva förhandlingar mellan EU:s medlemsländer.

Idag går dessutom tiden för ytterligare förslag på förändringar ut.

Flera medlemsländer säger sig ha stora problem med tilläggsförslaget "138:an" (nu mer 46), som försvarar öppenhet på internet och ställer kravet på att ingen ska kunna stängas av från internet utan rättslig prövning.

Samtidigt ska andra parlamentariker, enligt SvD:se:s uppgifter, ha uttryckt att de vägrar rösta ja om inte 138:an finns med.

– Det Sverige gör nu är att försöka pusha för en kompromiss, säger Henrik Hansson, politisk tjänsteman på näringsdepartementet till SvD.se.

Telekompaketet innehåller en rad direktiv och förslag på nya lagar inom telekomområdet – allt från att inrätta en ny EU-myndighet för telekomfrågor, till utbyggnad av bredband i Europa.

Hittills har diskussionen dock främst handlat om två ändringsförslag, där den så kallade 138:an blivit en av stötestenarna. Efter intensiva förhandlingar har tilläggstexten 138:an godtagits av industriutskottet (Itre), vilket ses som ett litet steg på vägen.

Den centerpartistiska EU-parlamentarikern Lena Ek har som enda ordinarie svenska ledamot i Itre varit tongivande i diskussionerna om 138:an. Till SvD.se har hon tidigare sagt att det är "otroligt viktigt att lagprincipen fastställs i lagtext",

Men näringsdepartementet och infrastrukturministerns politiska tjänsteman Henrik Hansson hemma i Sverige säger emot.

– Tillägget behövs egentligen inte, skyddet är extremt starkt i svensk grundlag redan. Men vi stödjer andemeningen, säger han.

Sveriges ambition är nu att texten ska skrivas in i inledningstexten till lagförslaget.

– På så sätt blir den inte juridiskt bindande, men en väldigt tydlig viljeyttring. Många länder har tekniska invändningar och på det här sättet blir det kanske lättare att få igenom, säger Henrik Hansson.

Ett nej i parlamentet riskerar att göra frågan till långkörare och surdeg för Sverige, som tar över EU-ordförandeskapet från Tjeckien den första juli.

Och som ordförandeland förväntas man hålla en mittlinje i frågan, menar Henrik Hansson.

– Vi är inte rädda för arbetet, men processen är oberäknelig och i en förlikningsprocess är risken att vi får ta ett resultat som vi är betydligt mindre nöjda med, än som det är idag.