Guangdongprovinsen i södra Kina har länge pekats ut som den häxkittel som förser världen med ständigt nya influensavirus. På den tidigare våtmarken trängs en extrem kombination av tät befolkning och mer än 700 miljoner tamhöns, vilda fåglar och svin.

Men området är inte längre så annorlunda som det varit. Runt om i tredje världen flyttar landsbygdens befolkning in till megastädernas fattiga förorter som snart hyser 95 procent av världens befolkningstillväxt.

För virusen kunde förutsättningarna knappast vara bättre.

"Ur ett hungrigt virus synvinkel erbjuder vi med alla våra miljarder kroppar ett storartat näringsställe där det för till helt nyligen fanns bara hälften så många människor", konstaterar den amerikanske medicinhistorikern William McNeill i en av sina böcker.

Parallellt med urbaniseringen har konsumtionen av kött exploderat. Snabbast är ökningen i tredje världen där kycklingproduktionen spås nå 70 miljoner ton år 2020, mot 10 miljoner ton 1983 – medan svinuppfödningen spås stiga från 20 till 81 miljoner ton.

Kycklingbranschen, anförd av amerikanska Tyson industries, har gått i täten för storskalig och intensiv produktion. Sedan 1983 har Tyson, som även är störst i världen på fläsk, infört kycklingmodellen även i sin svinuppfödning.

I dag föds därför de flesta av världens svin upp på industriella farmer med mer än 5 000 djur. Dessa storskaliga köttfabriker har blivit vanliga inte minst i Nord- och Sydamerika och inte sällan i närheten av megastäder.

I Mexico City ryms 17,5 miljoner människor på en yta som motsvarar drygt halva Gotland och det är ändå rymligt jämfört med i städer som Calcutta, Lagos och Shenzhen.

Den ansedda tidskriften Science har uppmärksammat att detta ger större möjligheter för virus att utvecklas och spridas och FN:s jordbruks- och djurorganisationer FAO och OIE oroas över utvecklingen. De senare skickade på måndagen experter till Mexiko för att undersöka om spridningen av det nya viruset har en direkt koppling till landets svinproduktion vilket ännu inte fastställts.

Virusets uppbyggnad visar att det innehåller en stam av svininfluensa med inslag av både humana virus och fågelvirus.

Man kan likna ett influensavirus vid en ovanligt trist inbrottstjuv som bryter sig in, tar vad han vill ha och förstör resten innan han drar.

Bokstaven H i exempelvis den nu aktuella virustypen H1N1 är kofoten - proteinet hemmaglutinin - som viruset använder för att ta sig in i kroppens celler. Väl inne omprogrammeras cellen att producera kopior på viruset. N:et är flyktbilen - enzymet neuraminidas - som viruset använder för att forcera väggen i den döende cellen.

Läkemedel som Tamiflu förstör flyktbilen så att inkräktaren blir fångad i cellen.

Svinen har celler i sina andningsvägar som accepterar H:et i både fågel- och människovirus. Det gör grisarna till utmärkta virusblandare oavsett var de befinner sig, så vi får nog vänja oss vid att framtidens virus även bär geografiska namn som inte är asiatiska.

Henrik Ennart

08-13 56 29

henrik.ennart@svd.se

Fler artiklar | Blogg