Enligt Ipred-lagen kan operatörer bli tvungna att lämna ut användaruppgifter i syfte att spåra illegal fildelning. Bahnhof, All Tele och senast Tele 2 meddelade att man inte kommer att lagra IP-adresser. Därmed kan de inte lämnas ut.

De stora nätoperatörerna Glocalnet, Telia Sonera, Tre, Bredbandsbolaget och Comhem kommer fortsättningsvis att lagra uppgifter under en kort tid, men det råder osäkerhet om de finns kvar när domstolen kräver dem.

– Det är inte möjligt för oss att slänga IP-adresser. Vi måste spara dem en kortare tid, för att förebygga spionage, sabotage och kunna spåra grovt kriminella brott, säger Georgi Ganev, vd på Bredbandsbolaget.

Men för att uppgifterna ska kunna lämnas ut måste domstolen vara snabb. Det är nätoperatörerna eniga om. IP-adresser hos Bredbandsbolagets och Glocalnet sparas i maximalt tre veckor, på Tre 30 dagar och hos de andra en "kortare tid".

Bredbandsbolaget ställer sig frågande till hur Tele 2 kan radera alla användarinformation och upprätthålla säkerheten.

– Vi utgår från kundernas säkerhet. Det är lite konfunderande hur andra operatörer utan att lagra någonting kan göra det, säger Georgi Ganev.

Telia Sonera uppger att de lagrar uppgifter för nätsäkerhetens skull och för att deras 1,2 miljoner kunder ska känna sig trygga.

– Men Ipred är en ny pussellbit, vi måste tillgodose kundernas krav på nätsäkerhet, men också integritet, vi följer utvecklingen noga, säger Patrik Hiselius, ansvarig för samhällskontakter på Telia Sonera.

I nuläget sparar Telia Sonera enbart uppgifter "en kortare tid", tidsperioden är osäker, enligt dem. Finns ett domstolsföreläggande under den tiden så lämnar de antingen ut IP-adressen eller överklagar.

– Men har vi inte uppgifterna kvar kan vi inte lämna ut dem, säger Patrik Hiselius.

Comhem sparar IP-adresser en "kortare tid" men är förtegen om hur länge, och Glocalnet endast i tre veckor. Att lämna ut någon av de kundernas användaruppgifter enligt Ipred-lagen är ett känsligt ämne.

– Vi tar frågan vidare till högre instans och överklagar innan vi lämnar ut någonting, säger Maria Stråhle, pressansvarig Comhem.

Oskar Liljewall, vd på Glocalnet har också en strikt hållning,

– Vi kommer bara att lämna ut uppgifter efter kritiskt granskande av domstolens förfrågning förutsatt att vi fortfarande har kvar informationen.

Tre sparar IP-adresser 30 dagar från nyttjandetillfället, förutom för de som har mobilt bredband och kontantkort. De rör sig om minst 10 000 användare som inte går att spåra.

Erik Hörnfeldt, informationschef på Tre förutsätter att tunga fildelare inte använder mobilt bredband. Men skulle domstolen kräva ut uppgifter lämnar Tre ut dem.

– Vi är ett laglydigt bolag, det betyder att vi inte sätter oss över lagen, men har vi inget att lämna ut så kan vi inte lämna ut något, säger Erik Hörnfeldt.

Det första informationsföreläggandet om att internetoperatören Ephone skulle lämna ut användaruppgifter inkom den 1 april, samma dag som Ipredlagen trädde i kraft. I dag den 28 april är tingsrätten fortfarande inte nära ett avgörande, enlig Mats Jender, chefsrådman i Solna tingsrätt som handlägger det första Ipredfallet i domstol.

– Det är mycket omfattande inlagor. Det kommer att bli mycket upp till parterna att bestämma hur lång tid det ska ta, säger han till SvD.se

2,5 miljoner kunder mottagliga för Ipred

Nätoperatörernas bredbandskunder

Glocalnet: 160 000

Comhem: 500 000

Telia Sonera: 1 200 000

Bredbandsbolaget: 475 000

Tre: Minst 200 000

Ipredlagen ger upphovsrättsinnehavare rätt att i domstol begära ut identiteten bakom en illegal fildelning. Tidigare har det inte varit tillåtet att spåra datorernas IP-nummer till enskilda personer – men detta har ändrats från och med 1 april.

Enligt lagen ska det röra sig om ett upphovsrättsligt intrång av viss omfattning. Enbart nedladdning av ett fåtal verk ska inte räcka. Men så fort det handlar om uppladdning kan uppgifterna lämnas ut.

Dagens teknik innebär ofta att man laddar upp samtidigt som man laddar ned.

De skadestånd som begärs ska täcka den faktiska skadan, inte mer.