I Sverige måste alla gå i skolan i nio år. Skolplikten gäller "från höstterminen det år man fyller sju till och med utgången av vårterminen det år man fyller 16".

Men Vänsterpartiets utbildningspolitiska arbetsgrupp vill nu att skolplikten ska förlängas, så att även gymnasieskolan omfattas.

– Den uppfattas redan som nödvändig av eleverna själva, och är i praktiken redan obligatorisk, säger Rossana Dinamarca (V), ordförande och skolpolitisk talesperson.

Hela 98,6 procent av de unga går i dag vidare till en treårig gymnasieutbildning efter nionde klass, enligt Skolverkets statistik.

– När man ska ut i arbetslivet krävs det minst gymnasiekompetens, i dag finns ingen möjlighet att gå direkt från högstadiet till ett jobb, säger Rossana Dinamarca.

Med en skolplikt på 12 år skulle steget till gymnasiet också avdramatiseras och skolans samlade ansvar för eleven bli tydligare, hoppas hon.

– Nu kan man göra det enkelt för sig och säga "Ni är icke godkända, men det får nästa etapp ta hand om". Vi vill länka ihop de olika stadierna, och tycker att de ska ha en gemensam syn på kunskap, utveckling och lärande.

Men utbildningsminister Jan Björklund (FP) är kritisk. Det är "verklighetsfrämmande" att tvinga alla unga att plugga ytterligare tre år, anser han.

– Huvudproblemet i dag är att 10-15 procent av ungdomarna i övre tonåren är så skoltrötta att det inte fungerar för dem på gymnasiet. För en mindre grupp elever är skolundervisning inte lösningen, utan vi måste hitta sätt att slussa ut dem i arbetslivet.

Det är en "felsyn" att alla måste bli akademiker, tycker Jan Björklund.

– Vänsterpartiet tror säkert att det här skulle skapa jämlikhet, jag är övertygad om att det skulle leda till utslagning.

Men enligt Rossana Dinamarca är det alliansregeringens utbildningspolitik som gör att elever slås ut:

– Jan Björklund vill kasta ut dem till en arbetsmarknad där ingen kommer att vilja ha dem. Vi vill ge eleverna den grundläggande behörighet som behövs i samhället och i arbetslivet.