”Ett väldigt dramatiskt ekonomiskt läge.” Med de dystra orden lade finansminister Anders Borg (M) igår 2009 års vårproposition på riksdagens bord.

–Det här är kanske den värsta situation vi har upplevt i världsekonomin under efterkrigstiden, till och med om man går tillbaka till depressionen.

En massarbetslöshet på nästan 12 procent hotar 2011, enligt regeringens egna prognoser. För att mota krisen gäller det att göra ”rätt saker” och ”inte tappa greppet om finanserna”, sammanfattar Anders Borg. Som tidigare känt får kommunerna ett engångsbelopp på sju miljarder kronor för 2010 och statsbidragen höjs med fem miljarder 2011 och 2012. Dessutom får arbetsmarknadspolitiken ett tillskott på tio miljarder kronor redan iår.

–En väldigt expansiv ekonomisk politik, beskriver Anders Borg de åtgärder som regeringen vidtagit sedan i höstas.

När OECD i mars bedömde de 30 industriländernas krispaket hamnade Sverige strax under det vägda genomsnittet sett till omfattningen av beslutade finanspolitiska insatser, skriver regeringen i budgeten.

–De nya åtgärderna kommer att flytta Sverige högre upp på rankingen, konstaterar David Turvey, OECD:s Sverige-analytiker som igår gick igenom budgeten.

Han framhåller att Sverige med sina så kallade automatiska stabilisatorer, exempelvis a-kassan, har ett av OECD:s bäst utbyggda system för att mildra effekterna av en lågkonjunktur. Men David Turvey applåderar ytterligare åtgärder från regeringen.

–Extra pengar till landsting och kommuner är välkommet för att förhindra nedskärningar i servicen. Arbetsmarknadsåtgärder är också viktiga för att se till att människor snabbt kommer tillbaka i arbete, förklarar David Turvey för SvD.

Men han hade gärna sett mer ekonomiska stimulanser, i synnerhet satsningar på infrastruktur, utöver dem som redan aviserats. Dessutom bör Anders Borg lägga mer pengar på utbildning, menar OECD.

John Hassler, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet, är överlag positiv till budgeten. Det går inte att åstadkomma så mycket med de verktyg som står till buds för en regering, menar han.

–Det är svårt att se vad vi kan göra med finanspolitik för att hjälpa Saab och Volvo.

Men han är oroad över vissa kommuners utsatta läge.

–Det ser ut som om kommunerna som helhet inte har några omedelbara jätteproblem. Men i den mån man kan identifiera kommuner som börjar säga upp folk på grund av budgetbalansskäl då måste man gripa in, då måste man hjälpa dem.

Robert Bergqvist , chefsekonom på SEB, välkomnar de insatser som görs i budgeten.

–I det läge vi befinner oss, med en snabbt stigande arbetslöshet, är en kraftfull arbetsmarknadspolitik den rätta medicinen.

Men han förespråkar också en ”akutåtgärd” direkt riktad mot näringslivet: tidsbestämda sänkta arbetsgivaravgifter för vissa företag.

–Vissa kommer att få det väldigt kämpigt med att få ihop räkenskaperna när man har så snabbt vikande efterfrågan. Sänkta kostnader skulle underlätta för dem att överleva, bedömer Robert Bergqvist.

Thomas Östros, Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesman, är däremot ”bekymrad” över vårbudgeten.

Regeringen är oansvarigt passiv när krisen väller in över Sverige. Det är helt tomt på insatser när det gäller jobben.

Han kritiserar också att kommunerna inte får ”en krona” extra i år utan först 2010.

Men Anders Borg försvarar sin återhållsamma strategi och understryker att det är viktigt att man ”sparar en del i skafferiet”.

–En sådan här kris är lång, man kan inte bara spela i första halvlek utan måste också ha beredskap att spela andra halvlek.

Finansministern utesluter inte att regeringen kan hamna i en situation där mer åtgärder är nödvändiga. Men utrymmet för ytterligare stimulansåtgärder i den budget som ska läggas fram i september är ”mycket begränsat”, betonar Anders Borg.

–Jag vill verkligen inte ge intrycket av att vi till hösten kan sätta oss och snickra ihop några stora skattesänkningar eller några jättelika utgiftssatsningar.