Studiemedlen höjs med 400 kronor per månad. Därutöver höjs fribeloppet med 30 000 kronor till 136 000 kronor och inkomstprövningen för studielån avskaffas.

Det föreslår den studiesociala kommittén, där de sju riksdagspartierna deltar, i sitt slutbetänkande till regeringen.

Den generella rätten till studiemedel kortas till fyra år för att öka genomströmningen. CSN får trots kritik fortsätta hantera studiestödet, skriver kommittén på DN-debatt.

Den studiesociala kommittén föreslår alltså att studiemedlet höjs med 400 kronor i månaden, men högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg (FP) skruvade genast ner förväntningarna.

- Utrymmet för stora reformer har onekligen krympt, sade han på en presskonferens.

På frågan om det över huvud taget blir någon höjning av studiemedlet under mandatperioden svarade han:

- Jag vet inte, ärligt talat.

Skärpningen av studiemedelsreglerna innebär att den student som vill ha fortsatt studiemedel efter fyra år ska kunna visa upp en grundexamen på motsvarande tre års heltidsstudier. Den som läser på en längre utbildning ska efter fyra år ha klarat av poäng för tre av åren för att få fortsatt studiemedel.

Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) välkomnar förslaget om höjning av studiemedlet, men är inte helt nöjd med andra delar av kommitténs förslag.

"Studenter kommer även i framtiden ha 30 dagars karens vid sjukdom och studenter som får barn står fortsatt utan havandeskapspenning" säger ordförande Moa Neuman i ett pressmeddelande.

SFS är också kritiska till att kraven för att få studiemedel skärps. "Det finns redan krav på att studenter ska ta sina poäng, att satsa på fler piskor i stället för studievägledning och schyssta villkor är att pressa dagens stressade studenter mer", säger Moa Neuman.