Den senaste tiden har Mauricio Rojas, folkpartiets integrationspolitiske talesman, åter vållat uppståndelse. Bara någon dag innan Brottsförebyggande rådet, Brå, presenterade sin rapport Brottslighet bland personer födda i Sverige och utlandet efterlyste han forskning om huruvida det också finns sociokulturella förklaringar till att vissa etniska grupper var överrepresenterade när det gäller vissa typer av brott. Då drogs tappen ur kritiktunnan.

I den efterföljande debatten blev det Rojas skrev också Brås åsikt. Men i rapporten står inte ett ord om sociokulturella förklaringar. Det är det Rojas kritiserar.
Han hävdar att det han efterfrågar är mycket vanligt i den internationella forskningen. Men inte
i Sverige. I alla fall när det handlar om negativa saker. Men när det gäller för invandrare, ett begrepp som han egentligen ogillar, positiva saker till exempel nyföretagande då hänvisas ofta till kultur och tradition som förklaring.
– Men då blir ingen upprörd. Tvärtom.

Under intervjun återkommer han ofta till orden kunskap och upplysning. Det är det han eftersträvar, säger han. Och det är därför han tycker att Brå borde undersöka om det finns kulturella orsaker till etnisk överrepresentation när det gäller vissa brott. Själv är han övertygad om det, men säger samtidigt att variabeln kultur måste kombineras med andra för att få en klar bild.
– Men kan vi förklara den italienska maffian i USA utan att göra kopplingen till Sicilien?

Det finns de som menar att du spär på rasismen. Vad säger du om det?
– Det är den nya inkvisitionen. Om vi skulle låta ett sådant synsätt styra forskningen hamnar
vi i medeltiden. Vi skulle inte
undersöka någonting.

Men funderar du aldrig själv över om du går främlingsfientliga ärenden?
– Hela tiden. Men vi kan inte klara det här om vi inte tar ifrån dem de här frågorna. Vi ska
betrakta problemen på ett bra och människovänligt sätt så att vi kan säga: vi ska bekämpa brottsligheten och vi ska vara humana mot flyktingar och öppna mot nya invandrare.

I diskussionen som följt på Brå-rapporten har flera debattörer hävdat att den aldrig borde ha kommit till stånd. Ett av argumenten är att forskningen just kan utnyttjas av rasistiska krafter. Mauricio Rojas är oförstående till argumentet. Att inte söka kunskapen leder, enligt honom, till att främlingsfientliga grupper sprider halvsanningar som så småningom får fäste.
– Folk pratar om det här varenda dag. Men för det officiella Sverige är det tabu. Man ska inte prata om problemen. Det finns en rädsla för att inte kunna hantera en fråga som skapar starka känslor.

Kan du själv ge någon sociokulturell förklaring till vissa brott?
– Ja, det kan jag, men det är inte min sak att gå in i det. Det ska forskarna göra så som man gjort internationellt sedan svensken Thorsten Sellin på 1930-talet lanserade sin teori om relationen mellan kulturkonflikt och brott. Det jag har sagt är att vi borde
fråga oss om historia och tradition kan hjälpa att förklara olika typer av beteende. Det är det som uppenbarligen är skandalöst.

Kritiken mot honom kommer även från de egna partileden. I förra veckan skrev riksdagskollega Ana Maria Narti på SvD:s Brännpunktssida att ”folkpartiet har ingenting att vinna på den förenklade och pretentiösa retoriken i Mauricio Rojas senaste ställningstaganden.”
Hon ansåg också att han med sina ”förenklingar” riskerade partiets position som socialliberal organisation.

Mauricio Rojas anser att hans åsikter visst ryms inom den socialliberala traditionen. Det finns enligt honom ingen motsättning mellan liberalismens fokus på individen och hans åsikt att man också kan söka förklaringar till olika beteenden i gruppers kultur och traditioner. Båda synsätten behövs för att lösa problemen.
– Hur förklarar du annars att majoriteten av brotten begås av män om du inte tittar på gruppen? frågar han retoriskt.

Dan Nilsson

08-13 56 61

dan.nilsson@svd.se

Fler artiklar