De borgerliga partierna har tidigare varit splittrade i frågan om datalagring. Det EU-direktiv som Sverige måste omsätta i svensk lag kräver att uppgifter om telefonsamtal, sms, e-post och internetuppkopplingar sparas av telefon- och internetoperatörer i mellan sex månader och två år.

Den statliga utredning som presenterades hösten 2007 kom fram till att ett år var en rimlig tid – en linje som också Moderaterna tidigare har stött. "Det finns goda skäl för det", sade Moderaternas rättspolitiske talesperson Henrik von Sydow till SvD i december förra året.

Samtidigt har Centern, Folkpartiet och Kristdemokraterna krävt att endast miniminivån på sex månader införs. Skälet är partierna anser att intrånget i den personliga integriteten annars blir för stort.

Men nu backar alltså Moderaterna i frågan och säger att partiet förespråkar sex månader. Därmed är den borgerliga alliansens överens om inte gå längre än vad EU-direktivet kräver.

– Vi har diskuterat frågan och hade egentligen inte landat tidigare. Men vi har hela tiden varit motståndare mot datalagringsdirektivet, och därför vill vi bara ha minimiregleringen, alltså sex månader, säger Ulrika Karlsson, riksdagsledamot som sitter i justitieutskottet.

Beskedet tas emot med glädje av de tre andra regeringspartierna. Men fortfarande finns det frågor att diskutera. På ytterligare två punkter kan regeringspartierna tänka sig att gå längre än vad EU-direktivet kräver.

Det handlar dels om att lagra information även om misslyckade telefonsamtal, till exempel samtal där den som blev uppringd inte svarade. Dels handlar det om att telefonoperatörerna inte bara ska lagra information om var ett mobiltelefonsamtal påbörjades, utan också var det avslutades. Därmed ska polisen kunna se hur en person har rört sig.

Men några förslag finns ännu inte, och ärendet ligger nu hos regeringens samordningskansli. En proposition väntas från justitiedepartementet till sommaren.

Ulrika Karlsson pekar också på att det måste finnas tydliga regler om när polisen ska få begära ut uppgifterna från operatörerna.

– Det är också en sådan fråga samordningskansliet ska titta på. Det ska bland annat finnas krav på att det måste finnas en brottsutredning, och krav på hur allvarligt brottet ska vara, säger Ulrika Karlsson.

Som SvD.se tidigare skrivit har justitieminister Beatrice Ask under lång tid varit motståndare mot datalagringsdirektivet. Det drevs fram av förre justitieministern Thomas Bodström (S) och den borgerliga regeringen är nu tvingad att genomföra direktivet.

Bodström själv säger att det viktiga nu inte är hur lång tid uppgifterna sparas, utan att lagen faktiskt blir verklighet.

– Sex månader är helt acceptabelt. Det blir en liten fördel för Hells Angels och en liten försämring för brottsoffer. Men vi ska inte överdriva effekten, och behöver vi förlänga det ytterligare är det enkelt när lagen väl finns på plats, säger Bodström till SvD.se.