Som SvD.se tidigare rapporterat växer kritiken mot handelsavtalet Acta. Hemlighetsmakeriet är stort och få vet idag vad förhandlingarna om avtalet, som ska försvåra piratkopiering och varumärkesförfalskning, egentligen går ut på.

I den svenska riksdagen har endast näringsutskottet informerats om förhandlingarna. Ledamöterna har fått läsa sekretessbelagda dokument, men avslog idag en begäran från en privatperson om att offentliggöra de hemligstämplade dokumenten som just nu finns inlåsta i ett kassaskåp som tillhör utskottet.

Men trots det ger sig inte kritikerna. Och nu får de stöd från den vänsterpartistiska EU-parlamentarikern Eva-Britt Svensson. Hon har skrivit ett ändringsförslag till en rapport om offentlighet inom EU som ska upp till omröstning i parlamentet i morgon.

I förslaget kräver hon att EU-kommission, som tillsammans med ordförandelandet sköter förhandlingar för EU:s del, ska berätta vilka krav och ståndpunkter de har i samtalen om Acta.

– Det är en så pass viktig fråga att medborgarna måste få veta. Jag förstår också att det finns saker man inte kan offentliggöra, men man måste i alla fall kunna berätta vad den egna linjen är, säger Svensson till SvD.se.

Hon vet själv inte vad förhandlingarna handlar om, men har precis som många andra hört rykten om att tull och polis ska få möjlighet att söka igenom privatpersoners bärbara datorer, mobiltelefoner och mp3-spelare i jakten på till exempel piratkopierade skivor och filmer.

Hennes förslag kommer i samband med att EU-parlamentet i morgon röstar om den så kallade Cashman-rapporten. Den är skriven av den brittiska EU-parlamentarikern Michael Cashman och är parlamentets svar på ett förslag från kommissionen om offentligheten inom EU.

I Sverige har bland annat justitieminister Beatrice Ask uttryckt oro över att kommissionens förslag i vissa delar innebär att offentligheten inom EU försämras. Den svenska regeringen följer frågan noggrant, men flera andra medlemsländer som tidigare var för ökad öppenhet verkar enligt Beatrice Ask gå på kommissionens linje.

– Det handlar mycket om att det är mycket arbetskrävande med öppenhet och att det är administrativt svårt och så vidare. Det är säkert helt korrekt, men det problemet ska vi inte lösa genom att förändra de grundläggande rättigheterna att få tillgång till information, sade Ask i riksdagens EU-nämnd i februari.

Också Eva-Britt Svensson är orolig över kommissionens förslag, som både innehåller förslag om ökad öppenhet och begränsningar i offentligheten.

– Tyvärr har de lagt ett förslag som snävar in definitionen av vad som är en "handling", och då utesluter man ju väldigt många ärenden. Men i Cashman-rapporten finns vissa förbättringar, så jag hoppas att parlamentet röstar igenom både den och mitt ändringsförslag, säger Eva-Britt Svensson och tar Acta som exempel.

– Jag har kopplat frågan till demokratin och det låga valdeltagandet och hävdar att det inte hjälper att uppmana folk att rösta om vi inte visar dem att de kan informera sig om lagstiftningen inom EU, säger Svensson.