I dagarna sammanställer Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, statistiken över förra årets skolbränder.

Trots att några små kommuners räddningstjänster ännu inte rapporterat in sina siffror visar sammanställningen, som SvD tagit del av, att fler skolor brann under 2008 och att de flesta bränderna var anlagda – ofta av ungdomar och barn.

– Vi hade en minskning 2007, nu ser vi att bränderna återgått till 2006 års höga nivå, säger Colin McIntyre, statistiker på MSB.

Skolbränder har varit ett eskalerande problem under minst tio år års tid.

För att skydda sig mot höga kostnader har skolfastighetsbolagen investerat i olika former av brandskyddssystem.

Sisab, som äger och förvaltar majoriteten av Stockholms skolor, satte under förra året upp utomhusbrandvarnare på alla förskolor som ligger ödsligt och är byggda i trä. I år ska värmekameror installeras på minst 15 skolor som har haft problem med skadegörelse.

Ett vaktbolag har fått i uppgift att patrullera alla förskolor på kvällstid och se till att brännbart material, som plastmöbler och bildäck, inte står längs med ytterväggarna. Allmänheten har via flygblad uppmanats att hålla ögonen öppna efter misstänkta brandanläggare.

Regionchefen Olle Åberg tror att nya rutiner och ny teknik kan vara skälet till att skolbränderna minskade i Stockholm under förra året, i motsats till trenden i landet. Men problemet är långt ifrån löst.

– Varje år tvingas vi lägga ner 80 miljoner kopplat till skade-görelse, pengar som skulle kunna gå till något bättre, säger han.

På flera håll i landet tas nu krafttag för att få stopp på de kostsamma och farliga skolbränderna. Och nu börjar fokus flyttas över från tekniska lösningar till barnen som eldar.

Styrelsen för svensk brandforskning förmedlar under fem år 17 miljoner kronor till forskning om anlagd brand, det största brandforskningsprojektet någonsin.

Skolbränder är en prioriterad fråga. Bland annat har en pilotstudie börjat titta på metoder för identifiering och behandling av unga som startat bränder.

På senare år har det kunnat konstateras, genom forskning och erfarenhet, att det ofta förekommer klotter, krossade rutor och småbränder innan det sker en större brand på en skola.

För att få ta del av viktiga varningstecken och kunna arbeta bättre förebyggande har Stockholms stad infört ett incidentrapporteringssystem där skolorna ska anmäla allt från klotter till eldat papper på toaletten.

Men skolorna har varit dåliga på att rapportera incidenter, berättar Roger Adolfsson, säkerhetsansvarig på utbildningsförvaltningen.

Samma sak upplever ansvariga i Göteborg och Malmö som också håller på att utveckla system för händelse- och incidentrapportering.

– Skolor vill generellt sett inte berätta vad som händer, man vill inte ge bilden av att man är en stökig skola, säger Håkan Nilsson, chef för Säkerhets- och beredskapsavdelningen vid Stadskontoret i Malmö.

En utbildningssatsning, som avslutades för två veckor sedan, har fått skolledare i Stockholm att börja inse vikten av rapporteringen, berättar Roger Adolfsson. Nu får han in cirka 40 incidentrapporter i veckan, tidigare fick han bara en rapport i veckan.

Längre fram i vår kommer nästa steg, att analysera uppgifterna och se vilka skolor som behöver mest hjälp i det förebyggande arbetet mot bränder. Här finns nya problem att bita i. Hur man bäst förebygger anlagd brand är det ännu ingen som vet.

– Det här är jungfruligt område, det har inte gjorts så mycket tidigare och saknas fortfarande mycket forskning på området, säger Roger Aldolfsson.

Jenny Kallin

08-13 57 36

jenny.kallin@svd.se

Fler artiklar